Disciplin, ordning och reda

Redan innan jag började kitesurfa tilltalades jag av livsstilen. Myten om surfaren som en slapp filur som lever för dagen ... och för nästa våg. Myten om vagabonden som far runt längs kusten i en gammal VW-buss, i jakt på vind och vågor. Men efter att snart ha bott en månad i en minimalistsik surfbuss, med både kitesurfande sambo och en ännu inte kitesurfande bebis, är alla myter krossade. Livet i en surfbuss blir outhärdligt om man ska leta efter varenda pryl man behöver. Livet i en surfbuss blir outhärdligt om inte nappflaskan alltid ligger i matväskan, pannlampan alltid ligger i förardörren och hushållspappret alltid hänger vid nackstödet. Så för att få flest feta vågor vid Surfers Point gäller numer: Var sak på sin plats ... alltid. Mitt nya, mer fascistiskt lagda surfarjag har valspråket: Disciplin, ordning och reda.

Inte bara kiteinstruktör utan också …

För att inte ge hela min arbetsbeskrivning när jag träffar nya människor brukar jag säga att jag är kitesurfinginstruktör. Det skulle ju ta sån tid att berätta att jag också är affärsman, chaufför, cheerleader, coach, entreprenör, guide, marknadschef, personlig tränare, personlig shoppare, PR-strateg, resebyråbiträde, reseledare, säljare, VD och webbpulare. Men då har jag nog ändå glömt något.

Men nu äntligen har jag hittat en titel som är övergripande och gör alla subtitlar onödiga. Hädanefter ska jag kalla mig för Kitesurfingstylist. Jag hjälper helt enkelt folk att styla om sin livsstil till en mer kitesurfingorienterad sådan. Det handlar inte om att göra om människor utan snarare om att plocka fram kitesurfaren i dem. När det är gjort behöver de flesta hjälp att svara på frågan: vilken sorts kitesurfare är jag egentligen? För att kunna hitta utrustning och varumärken som matchar deras personlighet. Jag menar, ingen blivande kitesurfingrockstjärna vill väl göra misstaget att köpa en gubbkite?

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, livsstil, karriär, kiteinstruktör, mångfacetterad, stylist, kitesurfare, gubbkite

A diary of a stoner

Jag berättade för Shaun att jag skrivit om honom i bloggen, men inte nämnt hans namn. Det är ju trots allt olagligt att röka gräs. Han blev lite besviken och sa: ”I’d like you to mention my name, I’m proud to be a stoner.”
Shaun gillar att figurera i bloggen och skulle gärna vilja att jag skrev mer om honom. Han klär sig i surfkläder och hänger med kajtare, men även om han gärna skulle vilja, har han ännu inte lyckats ta sig i kragen för att lära sig att kajta. Jag berättar för honom att dagboken ska handla om kitesurfing och den tillhörande livsstilen, komprimerat till mer eller mindre skojiga anekdoter. ”But what if I’ll just grab a kite and give it a go? Maybe it all end up in a funny story?” Säger Shaun.
”Yeah, sure.” Svarar jag.
”Or maybe I just start a blog of my own: A diary of a stoner.”
Jag har en viss föraning om att det inte kommer att bli så mycket av den bloggen. I mitt huvud hör jag tonerna av Afromans Because I got high, cause I got high, cause I got hi-high, popparappapoppa …



Andra bloggar om: surfliv, en kitesurfares dagbok, livsstil, stoner, gräs,