Vårkänslor för speedjunkies

Nu är det dags för årets första speedtävling. Det är Kitespeed World Cup som drar igång i Port Saint Louis du Rhone i södra Frankrike, söndagen den 29 mars och håller på till söndagen den 5 april. Känner du att vintern bara varit en enda lång förberedelse för speedkajting? Anmäl dig här.

Den magiska 50-knopsvallen är bruten

Igår bröts den magiska 50-knopsvallen för första gången i världshistorien. Det var fransmannen Sebastien Cattelan som höll en medelhastighet av 50,26 knop under en distans av 500 m vid Luderitz Speed Challenge i Namibiba. Detta är både världsrekord i segling och kitesurfing, vilket också gör kitesurfing till världens snabbaste segelfarkost.

Damernas världsrekord har också putsas upp av Sjoukje Bredenkamp till 45,2 knop.

Andra bloggar om: kitesurfing, speedkitesurfing, sebastien cattelan, sjoukje bredenkamp

Nytt svenskt speedrekord

När jag skulle kolla hur det gått för Sjoukje och Jemma på speedtävlingarna i Port Saint Louis, hittade jag ett svenskt namn som kört på i 32,07 knop. Jag gjorde lite research och hittade en tjej som precis tagit nytt svenskt hastighetsrekord med kite. Stort grattis Erika Lindberg!

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, kitesurfing, kitesurfare, speedkitesurfing, erika lindberg

Världens snabbaste tjej ...

... Sjoukje alltså. Hon har precis fått upp sin nya hemsida. Check it out!

Andra bloggar om: kitesurfing, speedkitesurfing, sjoukje bredenkamp

Nu känns det ännu bättre

Vi sitter och äter på Pearlys. Plötsligt känner jag hur energinivån i den annars så stillsamma restaurangen ökar med ungefär 400 %. Jag vänder mig om och ser en strålande, sprittande och sprudlande Sjoukje. Hon har precis seglat 42,35 knop och därmed tagit det kvinnliga världsrekordet i speedkiting under tävlingarna i Luderitz. Det är bl.a. hon som lockat mig till Langebaan och hon fortsätter berätta att vi ska åka på sightseeing, att jag har en lägenhet de närmsta veckorna och att vi ska gå på husjakt tillsammans. Tillsammans går vi och hälsar på hennes sällskap som består av bl.a. Alex Caizergues, som precis har tagit det nya världsrekordet på 47,92 knop, samt Manu Taub som hade ett tidigare världsrekord. Jag smiter iväg för att kolla min mail och blogga lite grand, men alldeles strax ska jag bara flyta med i deras härliga feststämning ... trots att vi har examen imorgon.

Andra bloggar om: surfliv, fest, langebaan, speedkitesurfing, sightseeing, världsrekord

Snart klara för speed

Då har vi till sist en GPS. Det blev en liten vattentät sak som man har i armband runt handleden. Nu kan vi på allvar börja träna speed på Tejitas och sätta GPS-rekord på 50-knots. Förutsatt att någon orkar titta igenom bruksanvisningen och ta reda på hur det fungerar ... och sen saknas ju förstås också den egna speedbrädan, som verkar extremt trögt att få fram.

Andra bloggar om: speedkitesurfing, svenska speedkite landslaget, GPS, speed

Maria Andersson ställer upp för Svenska Speedkitelandslaget 2008!

Äntligen ytterligare en tjej till det svenska speedlandslaget! Maria tränar på för fullt inför säsongen 2008. "Jag ser framemot en kul och galen säsong och vill tack min huvudsponsor Barista fair trade coffee och Chohoo för träningsläger".

Andra bloggar om: speedkitesurfing, surfliv, svenska speedkite landslaget,

Film från PKRAn

Och det var ju kul att en av mina wipeouts upp på stranden var värdig...

En caddies betraktelser

Till att börja med måste jag berätta att jag är i god form, och att jag har bara varit caddie under veckan. Men bara det att vara caddie har slitit hårt. Jag har varit sjukt trött på kvällarna och morgonen därpå har jag haft träningsvärk av allt springande på stranden dagen före. Och jag har som sagt bara varit caddie. Skulle jag dessutom kajtat skulle jag fått lägga till mjölksyran som kommer ganska snabbt efter det att man accelererat. Sen skulle jag fått lägga till koncentrationsutmattningen av att hålla sig fokuserad under upp till tre 90-180 minuter långa heat, fem dagar i sträck. Sen skulle jag få lägga till det ständiga adrenalinflödet under motsvarande tid. Slutligen skulle jag få lägga till det slit på kroppen som ständiga krascher, i hastigheter över 50 km/h medför. Då skulle jag kanske ha en någorlunda verklig uppfattning om hur de tävlande känner sig när tävlingen nu är över. Igår räckte det i och för sig att titta på Evelin. Hon var helt slutkörd.

Efter min första speedtävling som caddie kan jag bara sammanfatta att speedkitesurfing är den absolut tuffaste kajtdisciplinen. Jag är grymt imponerad av Evelin och de andra atleterna.

Andra bloggar om: speedkitesurfing, surfliv, mjölksyra, speed, caddie, utmattning, adrenalin

Nytt rekord!

Som jag skrev i forrgar ville jag overtraffa mig sjalv och ta mitt rekord och det gjorde jag! Det nya rekordet ar 24.85 knop, dvs en medelhastighet pa ca 50km/h under 500m.
Sedan fick jag hybris och korde hardare och hardare vilket ledde till riktigt tuffa wipeouts. Jag ar iallafall sjukt nojd med min prestation har. jag ligger faktiskt bara ett par knop efter tjejerna som ar betalda att gora det har pa heltid. Omstandigheterna har ju varit helt katastrofala for mig (Johan kommer skriva om det i ett annat inlagg...). Sedan vill jag ocksa beratta att stammningen mellan de olika tavlande ar sjukt bra. Bara en san sak att en av mina motstandare lanar ut sin brada till mig nar hon far veta att jag blivit blast pa brada.
Tack for alla gratulationerna, det betyder supermycket for mig!

Jag har tagit rekordet!!!

Mina två första dagar i världscupen var bland de värsta i mitt liv. Alla mina ”värsta-tänk-bara-scenario” inträffade med mer där till. Jag tänker inte tråka ut er med alla detaljer, men tänk dig att du blir rånad, slagen och sen måste säga tack. Ungefär så. Det fanns givetvis ingen speedbräda till mig till tävlingsdagen, jag hade litat på fel personer. Jag hoppades att det skulle gå att köra banan med en vanlig bräda (även om jag nu inte ens hade min vanliga freestyle bräda, sedan den blivit flis när Johan provade köra speed på den). Så där står jag med en lånad twintipbräda från nittiotalet. Förhållandena är kassa för speed. Vinden är bra, typ 40 knop, fast byig, men sedan kommer vågorna till detta. Det är inte bara choppigt, utan det är meterhöga vågor. Jag kraschar, kraschar, kraschar och kraschar. Heaten är två timmar långa. Man tar först höjd upp och sedan har man en kilometer ner, varav femhundra meter är sträckan där tiden tas. Alla som kajtar vet hur sjukt tungt det är att ta höjd upp för mer än en kilometer, men det jobbiga är ju att köra ner. Mjölksyra i hela kroppen. Och det är inte bara ett heat per dag utan två, till och med tre. Och jag bara kraschar varje gång. Och slår mig givetvis, vattnet är inte mjukt när det går fort. I slutet på andra dagen kraschar jag upp på stranden och konstaterar att jag pallar inte mer. Jag har fått galet mycket stryk, självförtroendet likaså, så jag bestämmer mig för att avbryta och skippa sista heatet.

Sjoukje som har två brädor säger att jag kan låna hennes bräda för nästa dag. Men när jag lägger mig på kvällen känns det jävligt jobbigt.

När jag vaknade idag kändes det ändå lite bättre, jag skulle få en riktig bräda. Efter dagens informationsmöte går jag upp till toppen av strippen, jag har för ont överallt för att orka kajta hela vägen upp för strippen. Jag hoppar upp på denna underliga kreation som kallas speedbräda. Tar fart, glider, flyger genom hela strippen. LÄTT! Numer ligger det svenska svenska kitesurfingrekordet och tillika overallseglingsrekordet för kvinnor 22.66 knop på och det är Evelin Vastero som har det. Imorgon satsar jag på att överträffa mig själv.

Andra bloggar om: kitesurfing, kiteprinsessor, speedkitesurfing, evelin vastero, speed, fötroende, svek, succé, rekord, tävling, mjölksyra

Nu kör vi!

Inskrivningen är genomförd och anmälningsavgiften är betald så nu kör vi. Eller vi och vi förresten … jag kommer mest att stå på stranden och titta på, kanske ta några bilder och några filmklipp. Det riktiga jobbet får Evelin göra helt själv. Det hela består i att ta höjd i några minuter för att komma i position. När hon hittar en lucka att sticka iväg har hon 200 meter på sig för att komma upp i maxhastighet. Sen ska hon bara hålla sig kvar under 500 m, vilket inte är helt lätt när det handlar om hastigheter på över 30 knop. Klarar hon detta har hon ett svenskt rekord. Gissa vem som är nervös.

Andra bloggar om: kitesurfing, speedkitesurfing,

Inte så mycket vind, men mer Jaegermeister

Några av speedkajtarna har dykt upp och de är ett gäng tuffa killar. Vi har iallafall köpt upp oss på Jäger och Red Bull, så jag ska göra mitt bästa att smälta in.

A-ha!

Eftersom att Sjoukje håller speedrekordet for tjejer har jag frågat henne hur hon gör och vad som krävs för att bli en riktigt bra speedkajtare. Svaret var enkelt och satt inte långt inne. Först måste man inse att speedare är inte som freestyleåkare, det underlättar att vara sjuk i huvudet. ”Chek” tänkte jag. Nästa tips är att köra Dunkerbeckmetoden; att festa hårt dagen innan. Gärna med massa såkallade Jägerbombs som består av Red Bull och Jägermaester. Det ska tydligen vara sa nära kokain man kan komma och gör att man tror mer om sig själv än man borde och således också kör fortare. Jag var givetvis villig att prova och vi hade en hård sinnesjuk partykväll. Dagen därpå provade jag en ny bräda och min baksmälla på speedstrippen. Och damn it! Visst gick det bra. Jag hade liksom ingen livslust, således inget konsekvenstänkande sa det var ju bara att köra. Men det var fan ingen lek att festa med speedkajtarna.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, kiteprinsessor, speedkitesurfing, fest, rekord, red bull, jägermeister

Lägesrapport från Fuerte

Jag provade speedstrippen för första gången idag. Tydligen blåser det mer offshore än det bör för tävlingen och strippen vilket gör att man åker i princip helt downwind och bromsar man eller tappar sin linje hamnar man på stranden. Läskigt som sjutton. Dessutom vill kajten gärna krypa ut ur powerzone och då gäller det att liksom lirka in den igen. John säger att om det blåser så här kommer man ställa in. Men tävlingen är ju ändå fem dagar så, det ska nog funka … Jag har fortfarande inte fått tag på någon speedbräda, men med tanke på hur choppigt det är så går det nog bra med en vanlig bräda. Jag fick däremot prova Johns speedkajt och den var riktigt bra. Hoppas hans andra grejer kommer så att jag kan låna den …

Vi har precis hämtat Sjoukje, som är som har tjejernas världsrekord i speed, hon ska stanna hos oss ett par dagar. John är eld och lågor. Jag och Johan sitter här och lurar på vad vi ska hitta på. Vi provade ju partyt här, och det var sånt otroligt drag, så det lockar ju – men orkar vi???

Fuerteventura, Sotavento

De som sa att det inte finns någonting på den här ön hade faktiskt rätt. Vi tog bussen från norr till söder och på vägen såg vi … öken. Så fort vi lämnat bagaget stack vi ner till Rene Egli Center för att kolla läget och hinna med en session. Det blåste verkligen apa, 35-40 knop och byarna var helt sjuka. Vattnet är choppigt, men inga vågor. Det är frånlandsvind och det att jag har en helt ny bom som jag inte hunnit prova och tuna in, kanske gör att det känns värre. Jag vet inte om det faktiskt gör saken värre, men jag fattar varför det bara var jag på vattnet. När vi packat ihop träffade vi svenske Jacob som jobbade på centret. Han var från Team Vidrig, men var inte ett dugg vidrig utan snäll, han bjuppa på macka och frukt. Sedan sa han att han först trodde att jag var Anna Sparre. Det tyckte jag var en fin komplimang.

Jag ska göra ett nytt försök på min sjua nu, det ser faktiskt lite bättre ut idag. Idag drar jag för första gången på mig hjälm och impact west också.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, speedkitesurfing, kompisar, fuerteventura

Mot Fuerte!

Efter allt strul med båtar som inte går, bommar, speedkajtar och speedbrädor som inte finns och lägenhetsreservationer som inte är bokade, är vi nu trots allt på väg. Vi har packat en salig blandning med ihoplånade och nyinköpta prylar och är nu på väg till flyget. Det sista med lägenhet får vi lösa på plats. Med en vecka kvar till tävlingen har jag iallafall tid att prova igenom mina nya prylar lite, om vindarna är med mig. Nästa gång ska jag påminna mig själv om att bara omge mig med dem som levererar innan deadline. Coach John, du är så avskedad.

Såld!

Tillbaka från butiken. Det var lika jobbigt som jag trodde. Väldigt många klistermärken för att visa vem jag sålde mig till och Sergio sa "ha inte ihjäl dig nu" jag vet inte hur många gånger. Men nu har jag iallafall ett kit som kan funka hyffsat. Jag hoppas att min magkänsla har fel och att det blir bra.

Andra bloggar om: speedkitesurfing, surfliv, kitesurfing, magkänsla

Om att sälja sig

Sitter här och drar mig för att gå till kitebutiken och fixa det sista. Jag har en riktigt dålig känsla om det. På något sätt känns alltid lite som om jag sålt mig till fel sida när jag går därifrån (ja, det känns ju så redan innan jag gått dit också)... Men om det nu visar sig vara så, kanske jag kan köpa tillbaka mig sen.

Hårt vatten

Det blev en ny 9:a Waroo och en ny bom, har just kortat linorna men inte provat än. Det blåste för mycket för att kunna prova nian, men vi tar det imorgon. Jag har däremot provat två olika brädor som skulle kunna funka för speedsträckan. Jag provade först en gammal Takoon, lång, smal och hård. Det var lite klurigt att hitta rätt skär med den och det kändes inte som om att jag fick upp så bra hastighet med den, dock började den inte wobbla. Det gjorde däremot brädan jag provade efteråt. Jag studsade på huvudet och alla möjliga kroppsdelar. Vattnet blir galet hårt när man kommer upp i hastighet. Jag kände mig groggy efter min feta wipeout och styrde in mot stranden. Där kom Johan springande mot mig och såg rädd ut. Han ropade "Är du skadad??? Jag har aldrig sett någon åka så jävla fort!!!" Då kändes det genast mycket bättre igen :-)

Andra bloggar om: speedkitesurfing, kitesurfing, surfliv, drake, kajt, brädor, wipeout