Språket utvecklas men inte jag

Onekligen missar man en del av den språkliga utvecklingen när man oftast är på resande fort.

Jag: Blattemorsor? Va? Får man verkligen säga så? Det låter ju inte helt politiskt korrekt ...

Alla i en kör: Nej, lattemorsor ... urbana mammor som drar sina kids i märkesbarnvagnar till trendiga cafén, där de dricker caffe latte hela dagen.

Andra bloggar om: svenska, sverige, stockholm, lattemorsor, caffe latte, språklig utveckling

Alla pratar svenska

En av de bästa sakerna med Sverige är att alla pratar svenska. När jag pratar svenska känner jag mig avslappnad. Jag kan vara mig själv, jag kan vara allvarlig och jag kan skoja och tramsa. Det känns som min egen bild av mig själv är precis den som jag vill att omvärlden ska ha. Jag gillar mig själv.

Jag är ganska bra på engelska. Jag talar obehindrat. Jag kan undervisa, skämta och jag kan slänga käft på stranden. Men det är ändå något som saknas. Ibland börjar jag staka mig och inte hitta orden. Jag kan inte vara just så spontan och rolig som jag vill. Därför blir jag mer hämmad och kan inte riktigt ta den plats jag vill ha. Jag känner mig inte lika till freds med mig själv som jag brukar.

På spanska och franska är jag ganska usel. Jag stammar och säger konstiga saker. Framstår säkert ganska ofta som en komplett idiot, eller kanske en gullig utlänning. Det är svårt att känna sig bekväm när man tycker att man framstår som en komplett idiot eller en gullig utlänning.

Fast det behöver jag ju inte bekymra mig om just nu. Just nu är ju allt precis som en Disneyfilm där just: ”Alla pratar svenska!”

Andra bloggar om: surfliv, språk, svenska, kommunikation, självbild, alla pratar svenska

Jag och Dolph

I Sydafrika går man inte. Det gör man i Stockholm. Jag hade sällan någon bil i Sydafrika. Alltså gick jag ändå. Det här försöker jag förklara när jag är ute och går i Stockholm. Jag fortsätter att förklara att i Table View var det ganska städade kvarter. Det var sällan någon fara att promenera där, för ”township” låg ganska långt bort, och det var inte ens ”townships” med ”shacks”, visst fanns det lite mer ”rough” områden, men jag kände mig nästan alltid ”safe”.

Jag hittar inte riktigt orden när jag ska förklara fenomen som inte ens finns i Sverige. Men jag känner mig förstås lika tuff som Dolph Lundgren, när han kom till Sverige efter en vecka i Los Angeles, och bröt på amerikanska.

Andra bloggar om: sydafrika, stockholm, svenska, dolph lundgren, table view, township

Svenska för Mauritsianer

Jag råkade lägga något på tangentbordet och … ddedfefdfgbfhththtrefeswdwwfwfefgegregrgrghrt … samtidigt sneglade Kelby på vad jag skrev: ”Man, Swedish sounds really funny, but it looks even more funny when you write it.”

Andra bloggar om: surfliv, blogga, svenska, mauritius