Vad då, törs inte jag?

Om man är 36 år, och leker de flesta fysiska lekar med lekkamrater som är betydligt yngre, och dessutom har en vad-då-törs-inte-jag-attityd, då ska man passa sig. Jag stämmer ju helt fullt in på beskrivningen. Förutom den lilla detaljen att jag inte passar mig. Så trots att jag inte var helt utvilad sedan den förra squashmatchen med Kelby, ställde jag upp på en ny. Jag leder och känner att jag spelar ut honom. Plötsligt känns det som om jag blir träffad av en hård squashboll på vaden. Något går av. Och så står jag mitt på banan med en sträckning i vaden. Elin har fått byta ut sina surfpaltor mot en vit sjuksköterskeuniform och en liten mössa med rött kors på. Hon har också sprungit och hämtat kryckor, lagat mat, kokat te och gett mig choklad. Allt för att jag ska kunna fokusera fullt ut på att tycka synd om mig själv. Alla andra som vill tycka synd om mig är förstås välkomna. Jag uppskattar främst fysiska bevis på
omtanke, som t.ex. choklad.

Andra bloggar om: surfliv, träning, skador, squash, lekkamrater, choklad, omtanke, kryckor

Formlösa principer

Jag trodde att man höll sig iform av att kajta. Men nu vet jag inte längre. Först hänger jag på Elin ut för att springa. Första gången kunde jag inte springa hela rundan utan fick lov att gå efter ungefär 30 min löpning. Så idag spelar jag och Kelby squash. Det börjar bra, jag tar de två första seten utan större ansträngning. Sen blir jag trött. Kelby, som kombinerar kajtandet med landsvägscykling, menar att vi ska köra fem set. Jag är med … men inte kroppen. Mot slutet orkar jag bara ta bollar som kommer rakt emot mig … när jag orkar lyfta racketet. Det känns som om min princip om att inte träna, utan bara leka och ha kul, kanske inte riktigt fungerar. Inte så bra i alla fall.

Andra bloggar om: surfliv, kitesuring, träning, löpning, squash, principer

Först krypa, sen gå

När jag varit ute och kajtat det senaste har jag känt mig så otroligt dålig, jag får liksom inte till något av det jag kunde göra precis innan jag skadade mig. Viktor gav mig tipset att börja om från början igen, typ man måste lära sig krypa innan man kan gå. Min plan för dagen var således att träna back loop (bakåtvolt) och transition jumps (vändning med hopp). Men först skulle jag undervisa Katarina. När vi kom ner till Shark Bay var Aaron där. Att se honom kajta är liksom en stor glittrande show, jag kan inte låta bli att titta. Vi var tvungna att gå allra längst upp i lagunen så att jag inte skulle bli distraherad. Efter att ha sett de otroliga manövrar han landar kändes det lite fånigt att gå ut och träna back loop och transitions. Det fanns inte heller den minsta lilla vassrugge, för att kunna krypa lite i smyg.

Domarn dömer som han vill …

Jag såg fram emot att köra min första freestyletävling på Calypso Kiteboarding Event nu i helgen, men med mitt trasiga öra har jag inte kunnat vara i vatten. Därför har jag inte kunnat träna den senaste månaden. Ju närmare tävlingen desto mer orolig blev jag över min aktuella kitestatus, det är liksom inte kul att köra en tävling och inte vara form. Så kom helgens fotskada och slog ut den sista förhoppningen om att kunna vara med och tävla. Lighty erbjöd mig att vara med som domare istället. Det låter nästan som en perfekt lösning: jag kan hänga med på eventet fullt ut, sitta med en dryg, bister och kritisk uppsyn och låtsas att jag kan allt. Men eftersom jag nu inte känner igen samtliga avancerade tricks kommer mina bedömningskriterier mest att grunda sig på surfig outfit, antalet klistermärken på brädan och hur mycker tjo och tjim det är på vattnet.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, tävling, freestyle, kiteboarding, träning, domare, tricks, outfit, klistermärken

Freestyleträning

Det är något skrämmande med att träna freestyle. Först laddar jag en S-bend, men krashar halvägs, tappar luften och tror att jag har brutit ett revben under tiden jag ligger och försöker få igång min egen andning igen. Sen tar det ett bra tag innan jag känner mod igen. Efter ett tag är det tillbaka och jag börjar med några ikrokade kiteloop med backloop, för att sedan kroka ur, ladda ordenligt och satsa på en F 16. Men jag landar knasigt och på något sätt slår brädan mig mitt i hålfoten. Återigen ligger jag kvar i vattnet och åmar mig, helt övertygad om att jag brutit något. För att slippa tredje gången gillt går jag upp ur vattnet. Denna gång ska jag samla mod för nästa freestylesession på land.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, freestyle, träning, F16, S-bend, kiteloop

Välj rätt löppartner

Jag har inte löptränat på över två år, så jag blev lite tveksam när jag fick frågan om jag ville med ut och springa. Dessutom från några som brukar springa. Jag stammade fram några ursäkter om att jag inte hade några löpskor, men tillslut hängde jag på ändå ...

... antingen håller man sig i väldigt bra form som kajtare, eller så är det helt enkelt bättre för självkänslan att löpträna med storrökande storfestare.

Andra bloggar om: surfliv, träning, löpning, storrökare

Trampolinträning

Av någon underlig anledning har det varit svårt att att sätta frontrollarna ordentligt. De har alltid slutat med ett ryggplask. Men så har jag kört lite trampolinträning och lärt mig att göra framåtvolt. Helt plötsligt var det en annan sak. Kroppen visste redan hur frontrollen skulle genomföras och jag behövde bara säga till, så satt den. Jag ser fram emot att se vad handle passbaren i garaget kommer att göra för min dangle pass. Viktor har ju redan satt den.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, träning, trampolin, volt,

Träningsverk mot surfstress

Igår morse hade vi så bråttom att komma ut på vattnet att vi inte kunde ta hänsyn till att det inte fanns bensin i bilen, vi hann inte hämta Marias nya bräda och vi var de enda förutom tuppen som var uppe. Vi kajtade hela dagen och det kändes helt underbart såklart och när man är ute på vattnet glömmer man bort om man är hungrig, törstig eller utmattad. Det märker man först senare. Efter middagen och en chokladkaka hyrde vi en film och hann med att konstatera att den verkade bra, sedan somnade vi som små barn.
När jag nu just rullade ur sängen insåg jag att något hade hänt med kroppen...Träningsverk! Maria har inte kommit upp än, men jag är ganska säker på att ingen av oss har lika bråttom till stranden idag.

Andra bloggar om: träning, surfliv,

Spansk uppvärmning ...

... eller åtminstone Kanarisk.

Börja först att rigga kajten så att allt runt omkring är klart. Ta sen på dig våtdräkten och vips, du är klar för uppvärmning. Böj dig framåt och lägg händerna på lätt böjda knäskålar. Börja sedan att snurra knäna i små cirkelrörelser parallellt med jordskorpan. Efter ett par tre varv åt ena hållet, byter du och kör ett par varv åt andra hållet. Efter detta snurrar du armarna som om du torrsimmade fjärilssim. Sen är det klart och du är redo för vilken spansk utmaning som helst.

Andra bloggar om: surfvett och etikett, trams, spanien, teneriffa, surfliv, träning, uppvärmning