Helt utan disciplin

Jag förklarar för min kompis Andreas att sen jag kom hem har jag tappat lite fart. Jag har massa saker att ta tag i, men får inte upp någon hastighet. Jag hittar på en massa annat istället. "Disciplin är att göra saker utan att någon tittar på. Det sa alltid mina befäl i lumpen." Berättar han.
Jag får en flashback ... disciplin? Just det ... jag visste väl att det var något som fattades.

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, reflektion, kompisar, disciplin, bristande disciplin

Ur hand i mun

När man hänger med folk från andra kulturer får man lite perspektiv på tillvaron. Nej, jag menar inte norrmän, tyskar, engelsmän och australiensare … jag menar helt andra kulturer … som Xhosa och Zulu. När jag var yngre och pluggade en massa olika saker, kändes det som om jag väntade på att livet skulle börja. Det var alltid en massa planerande kring vad man skulle bli när man blev stor och vilken väg som var lämpligast dit. Jag har blivit mycket bättre på att leva i nuet. Det kanske har till viss del med kajtingen att göra. Då måste man ju ge sig hän när det blåser … för det kanske inte är vind imorgon. Men i jämförelse med Cas, en riktig Xhosaman och min townshipguide, är jag en hel byråkrati full av planer och struktur. När han hade fickorna fyllda av de pengar han tjänade på vår tur, hamnade på krogen och bjöd laget runt. Detta trots att han var utan el, för att han inte haft tillräckligt med pengar att köpa ny. Jag är inte ett dugg avundsjuk när han, utjagad av sin flickvän, dyker upp dagen efter vår tur, för att be om hjälp. Men jag kan ändå inte låta bli att bli imponerad över hur bekymmerslöst han lever sitt liv, till 100 % i nuet.

Andra bloggar om: surfliv, reflektion, kultur, sydafrika, nuet, perspektiv, xhosa, zulu, livet, township, afrika

En perfekt dag

Direkt efter frukosten plockade jag fram surfbrädan, monterade fenorna, tog brädan under armen och gick trappan ner till stranden. Vågorna kanske inte var idealiska, men jag paddlade ut och försökte. Några av vågorna var på min sida, men det var så korta intervaller så för det mesta fick jag bara stryk. Men jag höll på tills jag var helt slut. Då tog jag trappan upp till Island Vibe igen för att kolla mailen och uppdatera dagboken. Framåt eftermiddagen började det att blåsa så jag plockade fram min elvameters kite, tog trappan ner till stranden och riggade. Med samma surfbräda under fötterna kastade jag mig ut bland vågorna. Några av vågorna var åter på min sida och jag fick några riktigt sköna åk … ända tills vinden dog.

Nu väntar jag bara på middagen och allt känns sådär perfekt. Surfingen hade säkert kunnat gå bättre om vågorna hade varit bättre. Kajtingen hade säkert kunnat gå bättre om vinden varit bättre. Men ändå känns allt helt perfekt. Perfekt kanske inte behöver vara fullständig perfektion. Det kanske räcker med en grad av harmoni och att det finns möjligheter till utveckling inom räckhåll. För vad ska man annars göra när man uppnått fullständig perfektion?

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, surfing, sydafrika, reflektion, filosofi, jeffreys bay, island vibe, perfektion, perfekt, harmoni

Den uppluckrade tiden

På fullaste allvar undrar jag hur jag en gång i tiden hade tid att ha ett riktigt jobb. Ni vet ett sånt där då man ska passa tider och sitta bakom ett skrivbord till dess att klockan är fem. Idag låg jag och läste Berättelsen om Pi fram till klockan var kring elva. Sen stack jag ut och surfade i två tre timmar. Efter det var jag så trött att jag somnade ett tag. När jag vaknade var klockan förmodligen sex och jag gick iväg för att kolla mailen och blogga. De saker jag inte hann med idag var att limma fotpadden på min surfbräda, samt köpa en ny kitesele och kiteväska. Hur skulle jag dessutom kunna klämma in ett riktigt jobb mitt i detta? Om någon nu skulle ha ett bra erbjudande kanske jag ändå skulle kunna vara intresserad ... förutsatt att det skulle passa med min relativa tid där alla exakta klockslag luckras upp med ord som omkring, ett tag, förmodligen och ungefär.

Andra bloggar om: surfliv, reflektion, böcker, surfing, tid, jobb,

Om datorers andrahandsvärde

På vägen hem från Internetcaféet går jag till livsmedelsbutikens take awayavdelning. Jag köper med mig kyckling i sötsur sås för 7,90 Rand per hekto. När jag kommer hem och plockar upp datorn, finner jag den indränkt i sötsur sås, vilket skapar ett mysigt knaster i dess högtalare. Nu funderar jag på hur detta påverkar andrahandsvärdet på min fyra år gamla Apple PowerBook G4. Kan jag räkna med att värdet har ökat med 7,90 per hekto som datorns vikt har ökat? Eller ska jag lägga på ännu mer eftersom vätskan avdunstat och det nu bara är såskoncentrat kvar?

Andra bloggar om: surfliv, reflektion, datorer, andrahandvärde, apple

Om att läsa böcker

När jag började på universitetet överöstes jag med mängder av böcker, kompendier och papper – massor av nyttig textmassa. Eftersom det alltid var så mycket att läsa och jag skulle förmodligen inte hinna igenom alltihop, kändes det helt plötsligt väldigt okynnigt att läsa skönlitteratur. Likadant var det när jag senare började jobba som byråkrat. Då fanns det alltid en uppsjö av rapporter, branschtidningar och facklitteratur att ta sig igenom, att det fortfarande kändes okynnigt att läsa skönlitteratur. Nu är jag inte riktigt i den positionen längre, helt plötsligt känns det kul och avkopplande att läsa. Dessutom är jag glatt överraskad över att jag efter tolv år i skönlitterärt celibat, fortfarande förstår att läsa annat språk än akademiska och byråkratiska.

Andra bloggar om: reflektion, surfliv, böcker, läsa, skönlitteratur, byråkratiska, akademiska

Havsutsikt

Från rummet har vi havsutsikt över själva viken Mossel Bay. Det låter himla läckert, men jag vet inte riktigt vad man ska göra med havsutsikt. Normala människor vill väl leka i havet, inte titta på det?

Andra bloggar om: surfliv, reflektion, havsutsikt, sjöutsikt, lek, mossel bay

Idag har jag lärt mig att ...

... det är fler människor som dör av att få en fallande kokosnöt i huvudet, än vad som dör av hajattacker, ormar och spindlar ... tillsammans!

Andra bloggar om: reflektion, trams, kokosnötter, hajar, ormar, spindlar, faror, säkerhet

Europeiska synvillor

Ibland är det lätt att tro att det här är som Europa, men ibland kommer Afrika fram. Som t.ex. när det kommer in en bil på bensinstationen och personalen börjar dansa. Som t.ex. när jag tittar ut genom klassrummet och en vit man i pick-up jagar en svart man på cykel (cykelkillen hann precis in på en stig och klarade sig undan). Som t.ex. när jag kommer fram till f.r.i.e.n.d.s. och de berättar att det inte finns någon ström förrän klockan sju. Istället fick jag en soft promenad längs stranden. Helt plötsligt känns det som Europa igen ... någon form av blandning mellan Stockholms skärgård och Falsterbo.

Andra bloggar om: surfliv, reflektion, langebaan, sydafrika, europa, cykel, dans

Såklart att allt är annorlunda

Som Johan skrev i föregående inlägg, så har våra grundläggande värderingar ruskats om ordentligt under tiden som vi varit här. Det är nog lättare att lära in än att lära av, men det har ändå gått relativt fort och resultatet är dramatiskt. Det gillar jag och för får det mig att känna att jag är kapabel att klara vad jag vill, vilket är en bättre trygghet än vilken pensionsförsäkring som helst.
Fem snabba DÅ (i sthlm) och NU (i surfbyn)
DÅ Rädd för: att inte hinna
NU Rädd för: hajar (ja, jag vet att det inte finns några här just. Men det verkar inte rädslan ta hänsyn till)
DÅ Lön: hyfsad
NU Lön: nej, men solskyddssponsor bland annat
DÅ Vänner: Några goda, andra onda
NU Vänner: alla solbrända och easygoing
DÅ Paraply: ofta
NU Paraply: aldrig
DÅ Skor: ja och ofta med klackar
NU Skor: nej, flipflops

En kitesurfares dagbok

Då har det gått en vecka sedan jag la upp det första inlägget i En kitesurfares dagbok. Det var mycket roligare att blogga än vad jag tänkte mig. Vi gjorde ett tafatt försök när vi flyttade ner, men eftersom vi inte visste för vem vi skrev och varför, kändes det väldigt krystat. Nu känns det mer som att vi skapat en eget utrymme i mediasfären, eller åtminstone bloggsfären, där vi kan ge vårt perspektiv på världen. Klart man kan kalla det för surfar- eller slackerperspektiv. Men perspektivet blir ju också två föredetta Stockholmares, men med betydligt mycket mer tid för reflektion. Kan inte garantera att det ger ett bättre perspektiv, men kanske annorlunda. I vilket fall ser jag fram emot att fortsätta dela med mig av mitt/vårt liv och mina/våra reflektioner.

Hang loose!

Morgonrutiner

Vaknar någon gång mellan åtta och nio. Det går oftast i kedja. Först börjar en spansk pensionär att tjoa. Han har ett sound som påminner om en indianshaman. Ibland ackompanjeras han av lite falsettoner från en tantmaffia på konferens i trapphuset. När det här har pågått ett tag får Evelin nog, puttar lite på mig och säger att det är dags för kaffe. Jag hasar mig upp, går till datorn, kollar vinden och sätter på Norah Jones "Sunrise". Sen masar jag bort till kylen, plockar ut mjölk och kaffe och sätter igång caffe latteproduktionen. Medan jag väntar på att kaffet ska bli klart går jag tillbaka till datorn, kollar vinden lite nogrannare och börjar sedan titta över mailen.

När kaffet är klart går jag in till Evelin med hennes kopp. Vi sätter oss i soffan och dricker kaffe. Normalt har vi också någon intressant diskussion, må vara någon reflektion om Spanien eller Sverige, eller någon form av verksamhetsutveckling av Chohoo. Idag blev det ingen speciellt intressant diskussion, Evelin var fortfarande sur efter att ha blivit dissad av kungen. Snart är det dags att kolla om prognosen har ändrat sig, samt gå upp på taket för att se hur den ser ut på riktigt. Först nu bestäms planen för dagen. Kanske låter det en aning maniskt med det ständiga vindcheckarna - och det är det förmodligen.