Demodag Sandhamn den 12 juni

Längst ut i skärgården är vindarna fria. Där finns både sandstränder och barer. Där gäller inte myten om Stockholm som en usel plats för kitesurfing. Där ligger Sandhamn.

Wainman Hawaii + Chohoo Kitesurfing hälsar dig välkommen till en demodag i skärgården. Vi kommer att ladda upp med alla de senaste drakarna och brädorna från Wainman. På plats kommer det finnas grill och korv. Har du aldrig provat förr kommer du att få testa övningsdrake på stranden. Vi har dessutom spänt upp en slackline mellan träden. Och du kommer förstås att kunna ta en komplett lektion med Chohoos kiteskola.

För att ta dig till Sandhamn tar du buss eller bil till Stavsnäs. Därefter tar du båten till Sandhamn. Du kan t.ex. ta Waxholmsbåten Väddö som går klockan 09.00 från Stavsnäs. Hem kan du t.ex. ta Dalarö som går 15.55 från Sandhamn.

Efter en promenad till Oxudden på andra sidan ön är du framme. Vi kör lördagen den 12 juni från 10.00 om vindprognosen håller i sig. Välkommen till en dag med lajbans surfhäng.

Utförsäljning på skoldrakar. Allt ska bort!

Nu är det dags för Chohoo att sälja ut alla Caution Zombiedrakar från 2009. De är samtliga i ett kalasskick. En av tolvorna har en lagning sen när vi skulle köra downwinder från Nynäshamn till Ingarö. Då slog en stolpe på bryggan hål i den, men den är fixad och funkar lika bra som innan. Annars är drakarna av SLE-typ med singelpumpsystem. De är dessutom modifierade med en femte lina, som förstås går att ändra tillbaka till orginalrigg.

Caution Zombie 12 complete 2009,5 för 6500:- och den lagade för 6300:-
Caution Zombie 9 complete 2009,5 för 6100:-
Caution Zombie 6 complete 2009,5 för 5800:-

Sen säljer jag också mina North Vegas från 2008. De har gått lite längre och gett mig mina bästa kitevågor på One-Eye i Mauritius. Sjuan fick däremot några smällar av en våg i Marina delle Rose på Sardinien, men de små skråmorna är knappt märkbara. Dess drakar är av mer C-orienterad SLE-typ och har en femlinorsrigg. Väldigt många ansåg North Vegas vara 2008 års bästa drake.

North Vegas 10 kite only för 4500:-
North Vegas 7 kite only för 3500:-
5th Element Kite Bar 25 m för 2000:-

Köper du alla Northprylar som ett paket kan du få det för 9000:-

Om du är intresserad är det bara att slå en signal på 0737887482 eller maila på johan@chohoo.com.

Kitesurfing offpist

Sedan en tid tillbaka har jag velat testa att göra långturer med draken i Stockholms skärgård, att verkligen kitesurfa offpist. Det borde egentligen vara lätt som plätt. Tanken är att vänta in en dag med stabil vind och ta pendeltåget till Nynäshamn. Där riggas och launchas draken. Sedan handlar det om att på lämpligast möjliga sätt, ta sig uppåt i skärgården och nedåt med vinden. Med lite tur kommer vi ända till Sandhamn. Funkar inte det, finns det ju ångbåtsbryggor lite här och var. Det borde gå vägen. Håller vindprognosen kommer jag och Kalle att göra ett försök på tisdag.

Jag har utrustat mig med vattentäta säckar för att kunna ta med torra kläder, men det viktigaste av allt är faktiskt en nödsändare. Jag skaffade mig en McMurdo PLB från Cordland Marine. Det är världens minsta nödsändare och innehåller dessutom en GPS. Går det totalt åt pipan är det bara att trycka på knappen. Då vet sjöräddningen att det är jag som är i knipa och de har dessutom min position.

Så nu har jag bara en förberedelse kvar. En som jag behärskar mycket väl ... att vänta på rätt vind.

Läs även andra bloggares åsikter om kitesurfing, stockholms skärgård, prylar, kitesurfing offpist, mc murdo, plb, nödsändare, sjöräddningen

Vi spolformade håller brandtal

Halva grejen med att starta en kitesurfskola är att köpa en väldans massa prylar. Eftersom jag ibland fått ont i ryggen av kajtandet har min egen personliga sele tillhört det absolut viktigaste att testa och utvärdera. Kaj lånade ut en Mystic Firestarter till mig så att jag verkligen kunde prova den under en lång tid. En klockren passform tillsammans med en smidig utformning, verkar göra att jag slipper en värkande ländrygg. Det blev till att beställa en av Kent på On Top Sports. Röd tyckte jag skulle bli bra, i storlek large. Kent kontrar med att han har en tumregel som säger att större killar sällan vill ha flashiga färger, och att han alltså förmodligen inte hade röd hemma. Då blir det dags för ett brandtal:

Även om jag är en 171 cm stor kille ställer jag mig upp på stolen så att ni ser mig. Tillsammans med Ola Skinnarmo, Lasse Flinckman och Barbapappa är vi några spolformade killar som vet att glada färger gör sig så himla mycket bättre på bild. Om nu den gamla dragshowartisten Lasse Flinckman skulle börja kitesurfa, skulle han säkert vilja ha sin sele med paljetter på, Ola skulle säkert vilja ha sin i Goretex, men för mig räcker det att den är röd.

... fast svart går väl bra det också.

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, prylar, ola skinnarmo, lasse flinckman, barbapappa

Dagens husmorstips

Om man har en stor gräsmatta att göra rent kajtutrustningen på, vill man att den ska vara gräsbeklädd. Då kan man skölja av utrustningen utan att det fastnat en massa jord och sand på den. Om ens gräsmatta istället hemsöks av mullvadar, som skottar upp jordhögar på den tidigare perfekta tvättytan, förlorar i princip tvättningen sin funktion. Brädor, bommar och våtdräkter täcks åter av ett lager sand. För att se till att kajtprylar förblir rena efter tvätten, och att mullvadarna istället drar till någon annans tomt, kan man bygga en mullvadsskrämmare.

Detta behöver du:

1 petflaska
1 pinne
1 kniv
1 skruv eller spik

Gör så här:

Till att börja med ska du skära ut tre vingar ur flaskans sida. Skär först tre lodräta streck på omkring 10-15 cm, jämt fördelade runt flaskans längdriktning. Från streckets båda ändar skär du sedan ut 3-5 cm långa streck. Höger- eller vänstervarv spelar ingen roll, bara du gör lika på alla sidor. När du är klar viker du ut flikarna och du har fått grunden till en vindsnurra.
Gör nu hål i flaskans botten. Skruva eller spika sedan fast flaskan på pinnen och vips har du skapat en mullvadsskrämma. Gör gärna flera som du placerar ut på strategiska ställen på tomten, där det blåser. I vinden skapar skrämman ett irriterande ljud som håller mullvadarna borta och din kajtutrustning ren.

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, prylar, djur, mullvad, mullvadsskrämma

Försök aldrig bräcka en Stockholmsbo

Trots att Chris redan utklassat mig på prylkunskapen, frågar ändå mig: ”Hur gör du för att undvika vattnet som sprutar upp i våtdräkten?
”Jag tog en sax och klippte upp några hål i benen, så att vattnet kan rinna ut igen.”
”Nej det var inte det problemet jag menade, det är redan löst … med dräktens insydda perforerade neopren … ”

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, prylar, våtdräkt, neopren

Kompensation för dålig kitesurfing

Chris kommer ner och monterar sin bräda. ”Hälstroppar minsann, vad ska det va bra för?” Frågar jag som aldrig riktigt förstått syftet med dem.
”Brädan sitter mycket bättre.” Säger Chris
Sen drog vi ner till stranden, väntade på vind, kajtade med 14, kajtade med elvan, kajtade med tian, men när vinden tryckte på så pass att det var dags att rigga sjuan, sa kroppen ifrån.
”Så hur fungerade hälstropparna?” Undrade jag.
”Jag tror att de åker av imorgon, sanningen är väl den att kajtingen i Stockholm suger så mycket att vi istället satsar på att köpa prylar. Det hjälper inte alltid.”

Läs även andra bloggares åsikter om surfliv, kitesurfing, prylar, hälstroppar, teknik

Det mobila sportcentret rullar vidare

Mina föräldrar ska flytta till lägenhet, villan ska säljas och helt plötsligt blir jag av med "mitt" vindskontor - den plats där jag har haft de saker jag har velat behålla sen jag gjorde mig av med min gamla lägenhet på Kungsholmen. När jag sorterar, stuvar och bär runt mitt resterande bohag, märker jag att jag knappt äger något förutom sportprylar. Jag är liksom ett mobilt sportcenter. Fast med mitt lager av skidor, yogamattor, kiteprylar, badmintonracketar, surfbrädor, squashracketar, cyklar, hantlar, klättergrejor etc. har jag ett större utbud än vilken Stadiumbutik som helst ... om än begränsat till storlek medium och 42,5 i skor.

Andra bloggar om: surfliv, prylar, flytt, flytta, bohag, sportcenter

Den delbara resbrädan

Jag gillar klart idéen. Antagligen inget man använder på sin hemmaspot, men som som resbräda ... tillsammans med resstrykjärnet, resväckarklockan och reshårtorken ...

Men nu är ju inte det så knepigt att resa med twintip. De går ju enkelt ner i en golfbag. Jag ser fram emot när det kommer samma lösning för vågbrädor.

Andra bloggar om: kitesurfing, prylar, resbräda, delbar, resstrykjärn, resväckarklocka, reshårtork, golfbag

Den som har bäst prylar när han dör vinner

Från att ha konsumerat som vilken stockholmskille som helst, är jag numer i mitt liv som kitesurfingvagabond en oerhört sparsmakad konsument. Jag har inte så mycket pengar så jag måste tänka igenom varenda inköp jag gör. Är denna sak bra? Behöver jag den? Kommer jag att använda den? Har jag något annat som kan fungera lika bra?

Nu när jag är i Stockholm känner jag en form av subtil, nästan magnetisk dragningskraft som slår direkt på min konsumtionsnerv. Jag känner ett frö till ett groende habegär till saker som jag inte behöver, saker som jag egentligen vet att de inte kommer att ge något mer än en tillfällig tillfredställelse över att jag hade råd att köpa dem.

Nuförtiden kan jag stå emot. Jag har ju inte råd. Jag vill ju hellre överleva och fortsätta min kitesurfande livsstil, fortsätta utveckla min kitesurfingverksamhet - Chohoo Kitesurfing. För mig har handlar prylar idag till den största delen om vikt. Jag reser alltid med alldeles för tungt bagage. Fler prylar gör det ännu tyngre. Många prylar och ett stort bagage skapar faktiskt ofrihet. För mig handlar det inte längre om att "Den som har flest prylar när han dör vinner". Det handlar i så fall snarare om att "Den som har bäst prylar när han dör vinner". I detta fallet betyder bäst att jag behövde prylen, jag använde den, men jag hade inget annat som kunde fungera lika bra.

Andra bloggar om: surfliv, stockholm, prylar, konsumtion, shopping, konsumtionshets, habegär

Ge mig en teckentolk!

Ibland börjar jag faktiskt fundera på om någon håller på att skicka mig en massa tecken som jag bara väljer att inte förstå. Först skulle jag ut och kajta i Big Bay för någon dag sedan. Jag hade riggat nästan allt klart och skulle bara rulla ut linorna, då jag inser att min bom är puts väck. Det var bara att packa ihop igen.

Med en lånad bom skulle jag försöka igen dagen därpå. Jag hade också lånat en ny drake eftersom jag ville testa en sjukvadrats Waroo av 2008 års modell. Jag riggade allt och sprang upp med pumpen till lägenheten. När jag kommer ner är draken alldeles mjuk. Jag lånade en pump, pumpade upp den igen och stack ut. Efter bara någon vända började draken att fladdra och tappa formen. Det var bara att packa ihop igen.

Idag hade jag alla förutsättningar rätt, hel drake, bom och vågbräda från Xelerator att testa. Jag tyckte det såg tunnt ut med vinden men valde att göra som alla sa: att rigga sjuan. Helt fruktansvärt underkrämad kastar jag mig ut bland vågorna. Vågorna är hårda här. Efter ett tag får jag förstås stryk, brädan vrider runt sig och kvar sitter förstås min redan trasiga fot. Den gör fruktansvärt ont så jag bestämmer mig för att kajta tillbaka. När jag är en bra bit utanför Big Bay ser jag något röra på sig … först hoppas jag att det är en säl … men det är en fena … jag hoppas då att det åtminstone är en delfin … men den ser inte ut som en delfin och jag saknar andningshålet på ryggen … jag bestämmer mig för att inte utforska saken vidare utan bestämmer mig helt enkelt för att bara fortsätta vidare ut. Ju längre ut jag kommer desto mer dör vinden. Jag försöker göra en ordentlig gipp och hålla kroppen ovan ytan, men eftersom det är så lite vind sjunker jag igenom. Medan jag nynnar på filmmusiken till Hajen vänder jag på brädan och börjar jobba draken upp och ner för att komma in till stranden, förstås flera hundra meter längre ner än där jag gick ut. Det var bara att packa ihop igen.

Det sista tecknet såg ut som den översta fenan …


Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, djur, skador, prylar, haj, hajen, delfin, säl, tecken, fobi,

Packad och klar

Då så. Allt är packat. Onödiga grejor är slängda. Lånade prylar är återlämnade. Överblivna saker är bortskänkta. Alla (nåja, de flesta i alla fall) avsked är tagna. Hej då Langebaan! Hej Cape Town!

Fast det blev inte riktigt så enkelt. När allt nästan var klart ringde en gammal elev och ville ha privatlektion i Langebaans perfekta nybörjarspot, Shark Bay, nästa vecka …

Andra bloggar om: surfliv, resa, langebaan, kapstaden, kitekurs, prylar, avsked