När man lämnar stannar tiden

Mitt bland alla kajtar på mainbeach ser jag den nya Nobiledraken. Jag trodde inte den hade släppts ännu så jag tittar lite extra och ser en stance jag känner igen. Jovisst är det Flo och när jag kommer närmare ser jag även Mark på stranden. Mark och Flo är locals från El Médano, mitt förra hem, och är nu ute på en global PR-turné för Marks nylanserade Nobiledrakar. Det var kul att träffa dem och höra lite skvaller från Médano. Men som vanligt när man lämnar ett ställe verkar tiden där att stanna. Skvallret och intrigerna är desamma som när jag lämnade. Det är bara jag själv som förändras och utvecklas. Men det gör inget, det känns bara bra.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, kompisar, el médano, nobile, skvaller, intriger, förändring

Sista bilden från El Médano

Känns lite sorgligt att lämna El Médano. Det är ju ändå platsen som varit hemma i mer än två år. Jag sa hej då till några men för de flesta så har jag bara glidit iväg ljudlöst och diskret. Det här är min sista bild från El Médano och Montaña Roja, för ett tag framöver.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, avsked

Skiljsmässa och nya planer

För några veckor sedan skulle vi erövra världen tillsammans, nu ska vi skiljas. Ah ja, shit happens. Jag får väl erövra världen själv istället. Har precis återvänt till Stockholm för att styra upp livet och bestämma ny riktning. Min nya plan är att flytta runt efter vindsäsongerna och alltid köra Chohoocamps på en plats där det blåser ... är sol ... är 30 grader varmt. Jag är förstås grymt nöjd med planen. Nu ska den bara genomföras. Jag lurar på att dra till Sydafrika eller Brasilien, men det lutar åt Sydafrika ... eller Brasilien ... eller Sydafrika ... eller ...

Evelin stannar kvar i El Médano. Hon kommer nog att börja blogga igen, men på en annan sida. Jag återkommer om vilken. Hej hopp nu bär det av! Till Sydafrika ... eller Brasilien ... eller Sydafrika ... eller ...

Andra bloggar om: surfliv, surfsunk, resor, skiljsmässa, skiljas, barsilien, sydafrika, el médano

Okynnesläsande och kroppskurerande

Det blev intensivt att komma tillbaka till El Médano. Jag har kajtat varje dag och sedan undervisat Elin och Anders. Igår kände jag att min gnista ute på vattnet var lite ansträngd, det var kul men jag orkade inte plocka fram det lilla extra. I morse ringde Werner och berättade att det blåste för mycket och det inte skulle bli någon säkerhetsbåt på Tejitas. Även om det var tråkigt att det inte blev något kajtande för Elin och Anders, ropade min kropp HURRA! Den fick en slappardag tillsammans med Snabba Cash av Jens Lapidus. Det var första gången på mycket mycket länge jag läste något för nöjes skull, men jag och min kropp har haft en kalasdag.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, tejitas, böcker, snabba cash

Den nya given

Jag har försökt att föra in lite mer disciplin på våra kitecamps. Så när Elin trashade den lilla fyrakvadratsdraken idag, tänkte jag att det gamla klassiska disciplinstraffet armhävningar kanske vore på sin plats ...

Men jag tänkte nog fel, för som vanligt blev det mest trams ...

Andra bloggar om: surfliv, el médano, disciplin, straff, armhävningar

I'm back

Då var även jag tillbaka till sol och vind. Tog förstås ett tag att varva ned och komma in i den släpiga flipfloplunken, men efter en dag på stranden med lite leka kiteskola med Elin och lite leka kitesurfare själv, tror jag att jag är jag igen. Förstås lite blekare än vanligt och lite mer otränad än vanligt, men i surfshorts. Hurra!

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, el médano, surfshorts, kiteskola

Världens långsammaste service

Flashpoint är surfbaren precis ovanför stranden. De har insett att ingen kommer för den fantastiska maten. Alla kommer för läget och för hänget. Därför har de infört världens sämsta service. Först tar det extremt lång tid att få beställa, sen tar det ännu längre tid att få det man beställt, och till sist får man fel beställning. När det en stund mitt på dagen blev nästan tomt på vattnet, kom Evelin på:

- Det är nog för att alla är på Flashpoint och väntar på att få beställa. Det skulle förmodligen gå snabbare att gå hem, göra en egen macka, ta en siesta och sen gå tillbaka.

Andra bloggar om: el médano, surfliv, restaurang, bar, lunch

Utan Evelin

Evelin är på Gran Canaria och tävlar, samtidigt försöker jag själv ta hand om våra gäster. Igår var det dessutom fredag och vi skulle gå en barrunda. Vi hann komma till Que Pasa där vi hittade siittplats, men så fort jag satte mig ner började det att flimmra för ögonen. Det var lite tuffare än jag tänkt att först undervisa hela dagen på stranden, sen handla, sen laga mat, sen diska och till sist gå ut. Jag gick hem tidigare, sov längre, och nu är jag dessutom sen med frukosten - Evelin! Jag längtar efter dig. Ta med dig så många pokaler du orkar bära och kom hem, snart.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, evelin vastero, fest,

Greppat surflunken

Först idag, den näst sista dagen, förstod Anders och Bengan hur soft vi har det här i El Médano egentligen. Den sista dagen på campet är alltid resdag, vilket för vår del betyder transfer och en hel del shopping. Grabbarna var sugna på mer kajtande och eftersom de åker först vid 16.00 imorgon gick de och snackade med centret för att se om det gick att ordna något. Vindurfslusken och numer även kajtslusken Marijn tog emot och sa att det nog går att ordna, om de bara kom ner riktigt, riktigt tidigit, vid elvatiden.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, surflunk, camp, tidigt

Hurra för kärleken!

När jag är på väg ner till stranden för att kolla om det skulle gå att hålla lektion för Anders och Bengan, grabbar ett par mustiga tatuerade armar tag i mig bakifrån och lyfter upp mig. Dessutom hör jag något grymtande på svenska. Jag hinner precis tänka att jag garanterat inte känner en enda tatuerad svensk som kajtar i El Médano, när jag blir nersläppt och ser Putte. Putte åkte hem för en vecka sedan och är redan tillbaka. Den gången var det inte vi och vårt kajtcamp som lockade, utan det var den lilla baskiskan Amaya. När vi lämnade Putte på flyget sa vi att det dröjer väl inte länge tills vi ses igen. Det tog en vecka.

Andra bloggar om: surfliv, kärlek, kajtcamp, el médano

Vindstilla - En morgon med tjejsnack

Morgonen var helt utan vind och jag skulle ha lektion med Brian. Vi gick till Flashpoint och fikade istället. När Brian får se Katja som serverar på Flashpoint, utbrister han:
- Nog för att jag är bög, men hon var helt otroligt vacker.
Sen börjar han göra profiler på Björn, vår favoritsurtysk. Bara av att ha sett honom öppna centret plockar han ut att Björn är ruskigt förtjust i sig själv och förmodligen är orginalet för strandraggaren. Med Björns fyra barn med fyra olika mammor och ett ständigt posande, har Brian plockat fram Björns mest framträdande karaktärsdrag. Och jag fick en morgon med tjejsnack.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, karaktärer, strandraggare, tjejsnack

Hemmamys

Efter att Popcornmannen åkte hem trodde jag inte att vi skulle äta popcorn mer. Men nu är det dags igen. Evelin har precis poppat en stor skål och från tv:n hörs Martin Vari prata om "me and my friends". Jag smålagar lite kajtar och småbloggar parallelt. Allt känns så där hemtrevligt som det bara kan vara en torsdagkväll i El Médano.

Andra bloggar om: surfliv, popcorn, el médano

Nakenchocken

Egentligen är det inte så svårt att lära sig kajta. Det handlar om att lära sig att hålla draken still och att röra den kontrollerat, men man ska kunna göra det utan att tänka. Därför brukar jag efterhand fylla på med olika distraktionsmoment. På Las Tejitas finns det ultimata distraktionsmomentet. Där springer tyska nudister löst. Där joggas det i enbart keps, löpskor och strumpor. Där spelas det strandtennis i bara keps och det stoltseras glatt med stora magar och hängande rumpor. Allt detta klarade Fifi galant. Men när hon fick se dagens höjdare - nakekchocken i form av två feta, kritvita farbröder, som skvätte vatten på varandra - trodde jag ett ögonblick att hon skulle tappa kajten. Hon behöll skärpan, skrattade, och sammanfattade dagen så här:

- Jag tycker nog att de flesta människor ser bättre ut med kläderna på.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, el médano, nudism, nakenchock

Allt är relativt

Igår hade jag en tung men episk session. Det blåste mellan 34 och 50 knop. Jag nog inte hoppat hälften så högt förut, till och med landningarna satt. Det känns alltid bra att komma vidare ett steg. Efter min revbenskras och inför speedtävlingen har jag ju inte kört någon freestyle alls, så jag har känt mig så otroligt kass och att inget har funkat, så jag behövde gårdagens flow.
När jag kollade på vindprognosen för dagen ser jag att det ligger kring 25 knop och känner att jag blir lite besviken och tycker att det kunde fått vara som igår, med lite tryck...

Andra bloggar om: kitesurfing, surfliv, el médano, freestyle

Word by mouth

Niklas, som åkte hem i fredags, berättade att på vägen hit träffade han en tjej som också skulle iväg och kajta, men med UCPA. Han berättade att han skulle hit. Fiffi berättade att hon hörde talas om oss genom en pratglad kille på busshållplatsen, som skulle till Chohoo och kajta. Honom träffade hon när hon var på väg till Bretagne och UCPAs kajtcamp. Nu är Fiffi hos oss för att fortsätta sin kajtkarriär. Jag tror att det är detta som kallas "Word by mouth".

Andra bloggar om: allmänt, kitesurfing, företagande, el médano, marknadsföring, word by mouth, kajtcamp

Alternativt liv, alternativ familj

Idag var vinden helt galen. 30 knop och upp till 50 knop i byarna. Jag hade inte pumpat min kajt tillräckligt hårt för vinden så en hård by liksom knäcker kajten och den inverterar, på ett riktigt obra sätt. Jag var precis vid stenarna och måste släppa hela kittet. Det tar mig en halvtimma att få loss linorna som fastnat i stenar under vattnet. Sedan har jag en bom med spagetti. Jag går upp till surfcentret och Klaus som har centret ser hur ledsen jag är, kommer fram klappar mig på kinden och hjälper mig att trassla upp linorna. Snart kommer några till och det går rätt fort och jag kan sticka ut igen.

I förrgår var det Marion, Klaus fru som tog hand om mig. Den gången var jag på väg ner för att kajta och såg finfina vågor, fick bråttom, tittade på havet och drog i stortån så att den öppnade sig och det sprutade blod. Jag linkade ner till Surfcentret och Marion plåstrade om mig så att jag kunde sticka ut och kajta.

Det känns otroligt bra för mig att de är så snälla och gulliga. Alla behöver en familj, hur alternativ man än är.

Om att hedra baksmällan

Det har varit ganska mycket festande det senaste. Men helt respektlöst mot det glada festandet har det ändå kajtats och studsats runt på baksmälledagen. Baksmälledagen är en helgdag och vilodag och ska också repekteras som detta. Idag däremot, firades baksmällan traditionsenligt med hämtpizza, Coca Cola, chips, choklad och en dvd. Nu känns allt bra och jag kan gå och lägga mig med gott samvete.

Andra bloggar om: surfliv, fest, bakfylla, baksmälla, coca cola, pizza, film

Sydafrikanska planer

Det har pratats mycket om Sydafrika på sistone. Sjoukje har lobbat stenhårt på att vi ska komma ner till Langebaan i vinter. Nu pratade vi en hel del med Jens från resetidningen Escape, som berättade hur hett det var med Sydafrika. Vi börjar alltså bli mer och mer övertygade på att vintern ska spenderas i Sydafrika. Det känns helt rätt att åka till sommar och vind varje dag, när vindchansen här i El Médano blir endast 50 %. Vi har förstås en hel del planering att få till, men det känns inte som det gör något att vårt kitecamp flyttar runt efter vind och sommar. Det känns snarare helt rätt, lite åt den gamla surfklassikern "The endless summer".

Andra bloggar om: surfliv, sydafrika, el médano, vind, sommar, vinter

Det blev ju ganska bra trots allt

Dagen kunde inte få en sämre början. I parkeringskulturens vilda västern lyckades vi få parkeringsböter. När Evelin berättade det på stranden, berättade Juan att han fått böter för att vinden dog och han behövde gå in längst ner i viken. Enligt Guardia Civil var det utanför kitezonen. Diane berättade att hon fick böter för att hon lämnade kajten strutarna uppblåsta i bilen. I den spanska poliskultur brukar bötesviljan öka i julklappstider och innan semestern ... Sen blev det riktigt bra. Jens dök upp med hela kamerautrustningen riggad. Jag och Evelin hade först en skön session. Sen kom Putte ner och körde med oss. Det var brutala vågor som slutade rakt ner på stranden, så alla landade i gruset ett antal gånger. Allt blir ju så mycket roligare med en kamera. Det tyckte våra Italienska "kompisar" också. Så fort de såg Jens och kameran, skulle de in i samma linje. Det blev förstås trångt och svårt att få till något när en Italiensk Slingshotkille alltid ville ligga framför. Förhoppningsvis blev något tillräckligt bra för att platsa i Jens tidning Escape.

Andra bloggar om: kitesurfing, kitesurfing fotografering, spanien, poliser, semester, surfliv, böter, foto

Tom i huvudet

Tom i huvudet är nog den bästa beskrivningen på mig själv just nu. Men jag verkar inte vara ensam. Mats ligger på soffan och sover, Niklas surfar på sin mobila device, Putte verkar ha avlägsnat sig, och Evelin och Jens sitter och diskuterar viktiga saker vid matbordet. De viktiga sakerna är förstås kitesurfing, kajtar och hur man hanterar kontaktlinser i vattnet. Putte ja! Det visade ju sig vara den sköna Uppsalakajtaren vi delade stuga med på Gotland för två år sen. Sen dess har han lyckats bli Stockholmare och vi båda klippt av de tidigare något längre hårtestarna och båda skaffat samma lättskötta och rundklippta surffrisyr. Det händer egentligen inte så mycket på två år.

Andra bloggar om: surfliv, gotland, slapphet, kontaktlinser, surffrisyr