Om att komma ut ur garderoben

Innan jag går ut på stranden använder jag Island Tribes clear gel, spf 40, i ansiktet. Sedan tar jag Island Tribes clear gel spray, spf 34, på hjässan och händer. Kontinuerligt bättrar jag på läppar med Island Tribes lipbalm, spf 15. När jag kommer tillbaka från stranden duschar jag och smörjer sen i mig med en fuktighetsbevarande lotion, samt en fetare kräm för händerna. Totalt har jag alltså fem olika krämer i min väska.

Jag har köpt ovanligt mycket kläder på sistone. Jag har t.o.m. köpt en märkeshandduk - från Quiksilver såklart. Mina två senaste T-shirtar har sirliga silvertryck som lyder Quiksilver och Rip Curl. Med hänsyn till deras glitterhalt tror jag att de borde definieras som Bling. Som grädden på moset har tjejer börjat fråga mig om deras klädsel ser ok ut.

Jag har funderat och funderat på vad alla krämer och allt bling betyder, men kan inte komma på något annat än jag förmodligen har blivit metrosexuell. Men kan vara metrosexuell och bo i en liten sjabbig lägenhet i en liten surfhåla? Ska jag berätta för mina föräldrar? Hur outade sig David Beckham, Robbie Williams och Jude Law som metrosexuella? Och så det jag undrar allra mest just nu: måste jag verkligen skaffa en diamant i örat?

Andra bloggar om: surfliv, kläder, metrosexuell, bling, krämer, island tribe, quiksilver, rip curl, David Beckham, Robbie Williams, Jude Law, komma ut, outa sig

Sydafrikanska pärlor

Mamma och Pappa ringde och berättade att de kommer ner. Även om vi inte träffas speciellt ofta har de fortsatt att vara den tryggaste punkten i mitt liv, långt efter det att jag flyttade hemifrån. Så jag ser verkligen fram emot att få hänga lite med dem i januari. Kanske ta med dem till Tulbagh och Saronsberg. Kanske upptäcka lite andra läckra vingårdar. Kanske åka den där Garden Route, vägen mellan Mossel Bay och Port Elizabeth som tillsammans med Krugerparken ska vara Sydafrikas två främsta turistattraktioner. Fast personligen tror jag att en lördagskväll på Flamingo Palace i Langebaan också borde upp på listan över Sydafrikas främsta turistattraktioner. Till dess får vi väl se detta nattklubbsfenomen som en oupptäckt folkloristisk pärla. Fast jag är inte helt säker på att Mamma och Pappa uppskattar den sortens etnografiska pärlor.

Andra bloggar om: sydafrika, resor, garden route, krugerparken, langebaan, mossel bay, port elizabeth, turistattraktioner

Utmaning för pundare

När man jobbar för ett kitecenter har man någon som bokar och administrerar ens egen tid. Det enda uppgiften man har som kiteinstruktör är att ledsaga ens elever, entusiastiskt men ändå tryggt och säkert, fram till dess att de är så när som på fulländade kajtare. När man har haschpundare som försöker administrera ens elever och schema, tillkommer några arbetsuppgifter. Man måste se till att deras bokningar går att genomföra. Jag längtar verkligen till dess att mina egna gäster börjar komma ner. Jag kanske har för höga tankar om mig själv, men jag lever i tron att jag är bättre på att administrera och planera min tid, och ge bättre service och undervisning, än precis vilken hashpundare som helst … Jäpp! Vi kan se det som en utmaning om någon stoner där ute skulle vara intresserad.

Andra bloggar om: surfliv, kitekurs, kitecenter, kiteinstruktör, haschpundare, stoner, administration, planering, utmaning

Strandens rockstjärna

Sen mina Quiksilverbrillor gick och försvann i samband med att jag förlorade min goda lycka, har jag känt mig naken. Stora frågor rörande min egen identitet har snurrat i mitt huvud: ”Kan man verkligen vara kajtare utan ett par riktigt läckra solglasögon?” Jag gör jämförelser i min omvärld: ”Skulle Magnus Uggla fortfarande vara Magnus Uggla utan sina solisar?” Med någon form av kanske inte helt glasklart eller ens logiskt resonemang, lyckades jag komma fram till att svaret på båda frågorna faktiskt är nej! Så jag tog hjälp av tjejerna i butiken att prova igenom det aktuella solglasögonutbudet. De börjar prata om ljusinsläpp och polariserade linser, men jag avfärdar deras snack och säger att det enda som verkligen är viktigt är de ser riktigt coola ut. De skrattar. Jag fortsätter att berätta att appearance is everything, en kitesurfare måste alltid tänka på sin image. De skrattar mer. Jag kommer att tänka på Magnus Uggla igen och säger att kitesurfaren är liksom strandens rockstjärna. Nu vet de inte om de ska skratta längre. De vet inte riktigt om jag skämtar eller inte. Fast det vet förstås inte jag heller.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfare, image, magnus uggla, rockstjärnor, stranden, identitet, solglasögon, quiksilver, logik

Kitesurfvardag

Tidigt en morgon stack Kelby iväg för att åka wakeboard. När han kom tillbaka var hans knä trasigt. Nu är vi två stycken kitesurfare som inte kan kajta. Och vinden bara fortsätter och fortsätter att blåsa. Det positiva i det hela är att jag kan köra lektioner hela tiden. Efter ett åttatimmarspass med undervisning är jag oftast så slut att jag somnar i soffan framför TV:n, så fort jag ätit upp middagen. Kelby är ju tonåring och behöver därför mycket sömn. Han somnar således i andra ändan av soffan. Partystämningen i Casa de Johan & Kelby en ordinär vardagskväll, är långt under existensminimum.

Andra bloggar om: surfliv, skador, kitesurfing, kitekurs, wakeboard, tonåringar, sömn

Partnerskanning

Ibland känns det lite ensamt att driva Chohoo alldeles själv, så jag letar hela tiden efter öppningar och nya människor att samarbeta med. Wesley har hört en del om vad jag håller på att utveckla, så han var intresserad av ett snack. Han har tidigare jobbat för Naish och Neilpryde, och håller nu på att ta utveckla någon form av kitecenter. Jag gillar killen. Han har driv och go, samtidigt som jag vill bli än mer involverad i kiteindustrin. Det kanske kan bli något. Jag kanske har en ny partner.

Andra bloggar om: chohoo, surfliv, affärsutveckling, partnerskap

Så tränar du inte din hjärna

Jag var ute med en kollega från centrets uthyrningsdel. Han är 21 år gammal och påstår att han rökt gräs varje dag i nio år. Efter ett tag på Zizis går vi för att köpa mat. Han får syn på en chokladbar som heter Bar-One och blir helt till sig. ”Bar-One’s the future dude, you must try this shit.”
Han tar en stor och jag tar en liten. Vi går fram till kassan för att betala och när han åter ser att jag också tagit en Bar-One blir överväldigad. ”Yeah buddy, Bar-One’s the future.”
På vägen ut öppnar han sin chokladkaka. ”Do you wanna taste it?”
”Thank’s buddy, but I got one of my own.” Svarar jag.
”Yeah, right.” Säger min kollega och börjar gapflabba.
Bara några sekunder senare upprepar sig exakt samma procedur. Jag blir mer och mer övertygad om att han faktiskt talar sanning om att han rökt varje dag i nio år. Dessutom blir jag mer och mer övertygad om att marijuana inte stimulerar hjärnan till att uträtta storverk.

Andra bloggar om: marijuana, gräs, hjärnträning, surfliv, fest, choklad

Saker som inte skulle hända i Sverige

På Flamingos börjar jag prata med en av kajtarna från stranden. Stefan visade sig vara svensk och eftersom han hängt en hel del i Brasilien kände han dessutom Martin från El Médano. Kul. Vi pratar om att det händer så mycket underligt här nere, saker som man aldrig skulle acceptera i Sverige. Ett exempel är det ständiga fyllekörandet. Så jag reflekterar inte ens över det underliga i att jag hoppar in i Lightys bakkie med en pruttfull Lighty som chaufför. Jag hajar inte ens till när Lighy får för sig att testa sin bakkies terränggående förmåga. Däremot börjar jag asgarva när han kör fast. Han får lite småpanik, skrattar hysteriskt och börjar tjoa om sina sponsorklistermärken. Jag tror nästan att han är på väg att göra som flygbolagen och direkt måla över alla loggor, men han sansar sig och springer tillbaka för att hämta hjälp. Även om det redan ljusnat är Langebaans värsta partygäng självklart kvar på stället. De är förstås lika pruttfulla, men agerar snabbt och kvickt och bogserar upp bilen. Deras rutin och handlingsförmåga säger mig att de har gjort detta förut.

Andra bloggar om: surfliv, fest, langebaan, sydafrika, sponsorer, fyllekörning

Om att förlora sin goda lycka

En av mina absoluta favoritböcker är Röde Orm, ni vet den om den rödhjårige Göingeynglingen som kidnappas ombord på ett långskepp och reser ut i världen. Det absolut värsta som kan hända i Orms värld, är att förlora sin goda lycka. Jag tror att det är just det som har hänt mig. Eftersom mina öron inte blir bättre var jag hos doktorn igen. Hon tog en titt, såg bekymrad ut och berättade att jag sprängt trumhinnan. Om det inte skulle bli bättre med min nya masslast av konstiga droger, kunde det bli aktuellt med operation á 8 000 pix. Som om inte detta skulle räcka så har jag dessutom tappat mina Quiksilver Dinerosolisar. Jag vet inte vilket som är värst, men jag tror att jag går på Orms linje: att det värsta är min förlorade goda lycka. Röde Orm löste det hela genom att byta gudar till dem som var starkast lokalt, men som ateist känns det onekligen lite krystat.

Andra bloggar om: surfliv, böcker, röde orm, vikingar, lycka, quiksilver, skador, trumhinnan, infektion, sjukdomar

Potentiella imageproblem

Här finns en särskild sorts alg som flyter iland på stranden. Den ser ut som en lång brun slang. När jag rullade ut mina elevers linor i Sharks Bay höll jag på att kliva på just en sådan alg. Precis innan jag satte ner foten slingrade sig algen iväg. Själv hoppade jag upp en halvmeter i luften och skrek till i falsett: ”Oouuuiiiiiii!” Förmodligen tyckte inte mina elever att jag var världens tuffaste kiteinstruktör längre. De började nämligen leka med ormen och dra den i svansen. I vilket fall lovade de att inte berätta för någon. Förmodligen måste jag nog göra något åt mina falsettskrik. Jag tror att de definitivt inte är bra för min image.

Andra bloggar om: surfliv, image, ormar, fobier

Killar gör saker tillsammans

Det är lätt att tro att surfliv bara handlar om surf, sun, sex och rock’n’roll. Men skrapar man på ytan så hittar man så mycket mer. Hygien är t.ex. lika viktigt för kitesurfare som vanliga människor. Eftersom Kelby inte visste varför man bör använda tandtråd, fick han en liten föreläsning om tandtrådens nytta och användning. Med de nya små finurliga Tandtråd-med-hållare, har tandtråden också blivit användarvänlig och det är lätt att göra till en rutin. Jag rekommenderade Kelby att börja lite försiktigt med en gång i veckan. Som tack för han lyssnat så dukigt fick han en alldeles egen Tandtråd-med-hållare från Glide.

Andra bloggar om: surfliv, surf, sun, sex, rock’n’roll, hygien, tandtråd

Nästan en fully pimped surf dude

Häromdagen sålde jag ett nybörjarpaket till en av mina elever. Min säljarklädsel var ett par småfuktiga surfshorts och en beanie, min övriga uppenbarelse var ganska sandig och neoprenstinkande. När jag började mitt förra jobb hade jag skjorta, slips och doftade någon Eau de Cologne från Ralph Lauren. Jag berättar det för Kelby, varpå han svarar: ”Wow, man! And now you look like a fully pimped surf dude. But there’s still one thing you’ll have to work on: you’ll have to stop wearing boxers and let your balls free.” Fast när han berättar att han klarade sex månader utan att tvätta, tappar jag intresset en aning…

Andra bloggar om: surfliv, kompisar, kläder, ralph lauren, säljarklädsel, tvätta

Om att prata med fel flicka

Internet är fortfarande dött i hela stan, så jag går tillbaka från F.r.i.e.n.d.s. med outrättat ärende. När jag passerar Zizis skuttar en kille ut och vinkar, ”Hey, haven’t seen you for ages”. Nåja, det var nog senast i måndags, men whatever. Han fortsätter att tuppa sig och berätta om sina kontakter och pengar och sen säger han: ”Do you remember when I warned you about the girl in green top last Saturday? Just stay away from her, I’m madly in love with her.”. Jag är här för att kajta och sätta upp Chohoo, så jag vill verkligen inte skaffa mig några ovänner och svarar: ”Sure, no problem, just didn’t know”. Men jag vet i alla fall att jag ska undvika att prata mer med tjejen i grön top, han var nämligen inte den ända som blängde surt på mig …

Andra bloggar om: surfliv, karaktärer, intriger

Ett missat samtal på mobilen

Jag ringer tillbaka och det är Angus, skulptören som tog med mig till Saronsberg. Han undrar om jag vill låna hans bakkie när hans workshop har semester. Den är uppe i Pretoria, vilket betyder att jag kan få lite roadtripping och upptäcka landet när jag kör ner den till Langebaan. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det hela låter liksom för bra för att vara sant. Lyckas ändå klämma ur mig ett ”Tack, jättegärna”.

Andra bloggar om: surfliv, kompisar, resor, roadtrip, bila, bil, sydafrika, pretoria