Det blåser en stark nordlig vind. Det är så kallt att bitvis kommer det snöbyar. Vi är på S:t Alskär och vi är ensamma i hela skärgården. Trodde vi. Rätt som det är kommer en civil variant av en Stridsbåt 90 E och lägger sig ett par 100 m längre bort. Ut från moderskeppet ploppar små flytande gummiringar, var och en bemannad av en ... ja efter ett tag kommer vi fram till att de är fiskare, i gummiringar. De har säkert betalat löjligt mycket för att få komma ut i ytterskärgården på en fiskesafari. Det enda jag tänker på är att jag vill ut och hoppa kring och över dem, samtidigt som jag ropar "Bästa svängen? Hökarängen!" Jag skyndar mig ut, men de hinner in innan jag hinner ut. Hur kan man tro att man ska få napp när man plaskar runt på en gummiring i tio minuter? Fiske kräver en genomtrist, ihärdig och långtråkig väntan. Det vet minsta barn.
Läs även andra bloggares åsikter om kitesurfing, surfliv, stockholms skärgård, S:t Alskär, fiskare, Stridsbåt
lördag 18 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Ha ha ha, nej du, öringfiske är ett snabbt spel :) Det såg riktigt coolt ut när ni hoppade över bränningarna!!! Skall man ut i skärgårdens enda civila stridsbåt och samtidigt få ynnesten att besöka ytterskärgården så skall man ju självklart betala löjligt mycket. Detta är dock tro det eller ej ett av skärgårdens mest prisvärda paket, en heldag i ytterskärgården för en tusenlapp. Surfs up eller skall jag säga Tight lines!/ Mats/XDream Archipelago/stridsbat.se Kan även köra kitesurfare ;)
Intressant Mats, jag mailar dig ... //Johan
Skicka en kommentar