Disciplin, ordning och reda

Redan innan jag började kitesurfa tilltalades jag av livsstilen. Myten om surfaren som en slapp filur som lever för dagen ... och för nästa våg. Myten om vagabonden som far runt längs kusten i en gammal VW-buss, i jakt på vind och vågor. Men efter att snart ha bott en månad i en minimalistsik surfbuss, med både kitesurfande sambo och en ännu inte kitesurfande bebis, är alla myter krossade. Livet i en surfbuss blir outhärdligt om man ska leta efter varenda pryl man behöver. Livet i en surfbuss blir outhärdligt om inte nappflaskan alltid ligger i matväskan, pannlampan alltid ligger i förardörren och hushållspappret alltid hänger vid nackstödet. Så för att få flest feta vågor vid Surfers Point gäller numer: Var sak på sin plats ... alltid. Mitt nya, mer fascistiskt lagda surfarjag har valspråket: Disciplin, ordning och reda.