Vandrande Sensodyne

Jag kommer in i badrummet och saknar min tandkräm. Eftersom jag inte kan påminna mig om att jag har lagt den på någon annan plats frågar jag Kalle: ”Kalle, du har möjligtvis inte lånat min tandkräm?”
”Nej, det har jag verkligen inte, men du kan kolla i min necessär. Oavsett så är jag oskyldig.”
Vad jag inte förstår är hur min tandkräm, helt av sig själv, har kunnat vandra upp till Kalles necessär … en våning upp.