Alla pratar svenska

En av de bästa sakerna med Sverige är att alla pratar svenska. När jag pratar svenska känner jag mig avslappnad. Jag kan vara mig själv, jag kan vara allvarlig och jag kan skoja och tramsa. Det känns som min egen bild av mig själv är precis den som jag vill att omvärlden ska ha. Jag gillar mig själv.

Jag är ganska bra på engelska. Jag talar obehindrat. Jag kan undervisa, skämta och jag kan slänga käft på stranden. Men det är ändå något som saknas. Ibland börjar jag staka mig och inte hitta orden. Jag kan inte vara just så spontan och rolig som jag vill. Därför blir jag mer hämmad och kan inte riktigt ta den plats jag vill ha. Jag känner mig inte lika till freds med mig själv som jag brukar.

På spanska och franska är jag ganska usel. Jag stammar och säger konstiga saker. Framstår säkert ganska ofta som en komplett idiot, eller kanske en gullig utlänning. Det är svårt att känna sig bekväm när man tycker att man framstår som en komplett idiot eller en gullig utlänning.

Fast det behöver jag ju inte bekymra mig om just nu. Just nu är ju allt precis som en Disneyfilm där just: ”Alla pratar svenska!”

Andra bloggar om: surfliv, språk, svenska, kommunikation, självbild, alla pratar svenska