När jag pryade som bänkalkis

I morse skulle jag träffa AlohaMikael, killen som har startat upp den kiteresebyrå som inte får heta Mahalo Travel. Vi skulle klämma lite på varandra för att diskutera lite samarbetsmöjligheter. Men eftersom jag var lite tidig, satte jag mig i Vasaparken på en ledig bänk. Jag plockade upp min medhavda Metro och började läsa. Efter fem minuter, fem över tio, alltså fem minuter efter det att Systemet på Odengatan öppnat, kommer ett gäng glada killar gående mot mig. "Vikken fräkkhet, han haar taagit vår pänk! Du grappen! Du har taagit vår pänk!" Sade mannen som kom att bli min pryohandledare.
"Oj, förlåt." Sa jag. "Men det finns plats åt er också."
"Det plir inte samma saak. Men det är lunkt grappen. Vi skojja paara. Hur är läket?"
"Jorå, själv då?"
"Inte så praa, inte ännu."

Med min finlandssvenske pryohandledare som ciceron, fick jag sitta med och detaljstudera hur proffsen betedde sig. Och hur de sakta men säkert kom iform igen. Först dricker man lite öl. Sen hånar man varandra i gänget under ganska hjärtliga former, kallar varandra "Jävla alkis!". Sen försöker man få kontakt med varenda kvinna som går förbi, "Vad vacker du är!". På något sätt kände jag igen mönstret. Det kändes ungefär som att hänga med vilket grabbgäng som helst. Jag är övertygad om att jag skulle kunna börja jobba som bänkalkis vilken dag som helst. Så ett stort tack till gänget på Västra Vasaparkens parkbänkar. Jag hade både en trevlig och lärorik morgonstund.

Andra bloggar om: surfliv, stockholm, alkis, karriär, alternativ karriär, bänkalkis, alkoholist, alohamikael, pryo, prao, prya