Klockan var sju och jag var ensam kvar på centret. Jag hade precis plockat ihop alla grejor och skulle just stänga, när en kille kommer springande. ”Do you have a boat? Can you do a rescue?” Frågade han med en stressad tysk brytning.
Jag skulle precis gå hem och var inte direkt laddad för att dra ut båten, pumpa, sjösätta, rädda, dra upp, tvätta av och dra in igen, och på så sätt stanna ytterligare två timmar. Jag svarade lite undfallande med att fråga vad som hänt. Det visade sig att en herre på något sätt hade tappat sin drake, vilken numer tumlade neråt i lagunen. En kanotist hade satt efter den och hade precis fått grepp om situationen när jag gick ut för att kolla. Jag har räddat alldeles för många knasbollars prylar där jag med lite tur har fått ett tack som belöning. Alltså är jag inte längre så värst motiverad att alltid vara Bussige Bosse. Nu räddar jag bara prylar jag ser, mina elevers och kompisars grejor, och självklart folk i livsfara. Alltså sa jag att jag inte hade nyckeln till båten, vilket jag inte ens vet om det var en lögn, eftersom jag bara har gjort båträddningar när den redan har legat körklar i vattnet. Men gör detta mig till en dålig människa?
Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, räddning, livsfara, sjöräddning, båtar
tisdag 5 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar