Om knarksmuggling och sånt

Kelbys pappa Keith är pilot på Air Mauritius. Han förklarade min aningen burdusa välkomstkommitté med att jag reste på en av knarkvägarna till Mauritius, som förutom Sydafrika är Kenya och Indien. De har tydligen plockat precis hur många som helst på sistone, speciellt besättningar och … just det, surfare. Men även om jag stämmer in på mönstret Sydafrika och surfing, har knarksmuggling aldrig känts så lockande, trots att smugglingen borde ligga i generna. Under förbudstiden på i början av seklet var min farfar, liksom ganska många andra skärgårdsbor, högst involverade i att plocka in spritlaster från Baltikum. Men jag kände mig inte ens lockad när jag fick ett erbjudande på en bar i Stone Town på Zanzibar, om att ersätta Liam Norberg (ni vet han från filmen Sökarna), som då satt i fängelse, för att sköta diamantsmugglingen till Sverige. En kriminell karriär ligger helt enkelt inte för mig … om man undantar buskörning, smita från tv-licens och att smussla med övervikt på flyget … fast det där med övervikt tror jag inte ens är brottsligt.

Andra bloggar om: surfliv, surfare, mauritius, sydafrika, smuggling, knarksmuggling, spritsmuggling, liam norberg, buskörning, tv-licens