tisdag 4 mars 2008

Utekväll på Long Street


Mitt i Long Streets myller av barer, klubbar och butiker ligger Blue Mountain Backpackers, mitt hem för några dagar. Long Street känns ett lite mer intensivt Södermalm … varenda dag. Om man tror att man ska kunna sova i lugn och ro, eller ens vara i lugn och ro, är Long Street inte riktigt rätt plats. Måndagskvällen ska förvisso vara ganska stillsam, men jag ser ändå fram emot att testa barlivet i Kapstaden.

Utanför dörren till mitt backpackers står alltid ett gäng filurer och lurpassar. Så fort jag går utanför dörren hoppar de fram för att sälja droger, tigga eller bara följa efter och försöka bli kompis … för att sedan tigga. När jag gick ut fick jag två stalkers som försökte manipulera ut varandra, genom att berätta vilken dålig människa den andra var. Den ena försvann efter en stund, medan den andra följde mig in på restaurangen och satte sig ner vid mitt bord. Jag blev aningen spänd, tappade aptiten och gav honom halva min pizza. Han berättade att han var från Tanzania och försökte få en tillfällig legitimation för att kunna få ett jobb. Han berättade hur trött han var på att leva på gatan och efter ett tag började det komma fram vad han ville ha: 250 Rand till en legitimation.

Jag förstår hans dilemma och känner medlidande, men kan inte ge pengar till varenda människa som ber om det. Istället, med honom hack häl, skyndar jag mig tillbaka till mitt backpackers. Så istället för min planerade utekväll på Long Street, fick jag full valuta för de 90 Rand som en säng på mitt backpackers kostade. Men av någon anledning känns det ända en aning snopet.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Inga kommentarer: