En bit ut ligger revet. Dagen till ära, bröt där gigantiska vågor. Det var ungefär som att höra en hop förföriska sirener ropa: ”Kommm! Koooommm! Kommm!”
När jag lär ut kitesurfing till mina elever, lär jag dem alltid att börja lätt för att sedan öka svårighetsgraden. Tyvärr fungerar jag själv inte på samma sätt. Jag var tvungen att åka ut till dit där det bröt som värst. Mitt i en kokande häxkittel blir jag direkt omkullsvept. Börjar tumla runt. Försöker dra upp kajten till zenit. Lyckas. Kommer ur tvättmaskinen. Ser att jag lyckats rädda kajten. Hittar inte brädan … förrän efter en stund. Bodydraggar snabbt till brädan och lyckas precis få på den och sticka iväg, innan nästa monstervåg dundrar in. Nu har även jag lärt mig att börja lite lättare. Problemet är bara det här med minnet. Jag har garanterat glömt allt till nästa gång.
Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, mauritius, vågsurfing, le morne, kajta, vågor, monstervågor, minne, inlärningsproblem
torsdag 20 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar