Imorgon blåser det som vanligt

Det finns en skön förutsägbarhet och monotoni med att bo på Teneriffa. Jag behöver inte chansa och hoppas att det blir bra väder, för att sen försöka övertyga sig själv om att det blev ju inte så tokigt. Här blev det 25 grader i maj och vinden började blåsa kontinuerligt i juni. Det har inte slutat än. Det finns så många som säger att det är så skönt med årstider, med omväxling och variation. Jag tycker inte det. Jag tycker det är skönt att bestämma själv vad jag vill ha för väder, och att inte behöva planera mitt liv efter enstaka skurar. Så imorgon kan jag kajta igen, för det kommer att blåsa och vara 25 grader ... som vanligt.

Parkering med knuff

Ett kajtcamp handlar inte bara om att lära sig kajta. Det handlar mycket om att lära sig den lokala kulturens seder och bruk. På så sätt kan man plocka med sig höjdpunkterna, för att tillämpa hemma och känna sig lite mer internationell. En av våra gästers favoriter, är parkering med knuff. Gör så här:
Leta upp en lagom stor parkeringsruta, backa in tills du hör en duns och det tar stopp. Sen lägger du om ratten och svänger framåt in i rutan tills du hör en duns och det tar stopp igen. Nu kan du bara backa tillbaka och så är det klart.

Andra bloggar om: spanien, surfliv, teneriffa, kajtcamp, seder, parkering, trafik, bilar

Tappad sug

För inte alls så länge sedan var jag sugen på att åka till Brasilien och kajta. Sen hörde jag vad som hände vår teamwriter, Viktor. Nu är jag inte så sugen längre. Jag fick tillräckligt av folk som hotar att döda mig och tar mina pengar tidigare i somras.

Jag är Hästenskillen

Just nu känner jag mig som killen i den där gamla Hästensreklamen. Ni vet den där då allt bara poffar upp i rök och bara Hästenssängen finns kvar. Först vägrade, den iofs redan trasiga, kameran att gå på. Sen igår slutade min dator att ladda och nu är helt kall och död. Och alldels nyss la bildskärmen på vår mobiltelefon av. Kajtreparationerna har jag förstås slutat räkna. Men om någon är intresserad av att testa teknisk apparatur i en kraftfullt slitsam miljö, är jag idel öra.

... och just det ja, sängen står kvar och fungerar klockrent - även fast den är från IKEA.

Andra bloggar om: surfliv, surfsunk, hästens, hästensreklam, dator, mobil, test, produktplacering, ikea, sponsring

Foto från Vargas

En bild jag hittade på nätet där jag är ute och flyger lite. Härligt. Jag längtar tills imorgon då jag får kajta igen. Jag gillar att kajta:-)

Inget kan stoppa mig!

I förrgår fick jag en infektion i höger öga vilket innebar att jag inte kunde ha någon lins i det ögat. Halvblind surfade jag glatt ändå. Jag hade ju ett öga friskt i alla fall. Men så vaknar jag i morse och har fått infektion i vänster öga också. Helt utan linser går inte. Men med lite pyssel lyckades vi rodda ihop mina addidasgoggels så jag kunde sticka ut.

Extreme sleeping

Jag har ingen aning om vad som kan ha hänt. Igår gick vi och la oss vid elvasnåret. Allihop. Nu är klockan kvart i tio och det är fortfarande bara jag som är vaken. Jag får väl gå och handla bröd, skriva blogginlägg eller hitta på något annat så länge.

Andra bloggar om: surfliv, surfglamour, sömn, sova, sjusoveri, vaken

Jag har fått en presentatör

Alex, en av de galna slingshotkillarna i den här världen har precis lärt sig hela mitt namn. Han är nöjd med det och berättar numer något nytt om mig när vi ses, eftersom att han googlar mig. Det handlar om information om att jag klättrar, diggar Red hot, har en bror etc. Men det jag faktiskt verkligen gillar med att han lärt sig mitt namn är att han skriker det som en presentation titt som tätt. Det känns jäkligt bra. Med en sådan presentation kan man ju inte bara segla omkring och fjösa - man måste ju satsa! Så ett tips till alla som känner att de fegar lite, inte kommer vidare är att skaffa sig en egen presentatör som skriker namnet på vederbörande. Jag lovar att kajtingen får en ny dimension.

Andra bloggar om: kitesurfing, surfliv, surfglamour, presentation, barbiekite, karaktärer, kompisar, presentatör, speaker

Spansk uppvärmning ...

... eller åtminstone Kanarisk.

Börja först att rigga kajten så att allt runt omkring är klart. Ta sen på dig våtdräkten och vips, du är klar för uppvärmning. Böj dig framåt och lägg händerna på lätt böjda knäskålar. Börja sedan att snurra knäna i små cirkelrörelser parallellt med jordskorpan. Efter ett par tre varv åt ena hållet, byter du och kör ett par varv åt andra hållet. Efter detta snurrar du armarna som om du torrsimmade fjärilssim. Sen är det klart och du är redo för vilken spansk utmaning som helst.

Andra bloggar om: surfvett och etikett, trams, spanien, teneriffa, surfliv, träning, uppvärmning

Tagen på bar gärning

Det är jobbigt att kajta. Det verkar också vara jobbigt att vindsurfa. Vår vindsurfare Daniel har smugit runt i ultrarapid i lägenheten hela morgonen. Han verkade helt klart skyldig och tagen på bar gärning när Evelin ställde honom mot väggen:

- Daniel, sitter du och maskar nu?

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, vindsurfing, maska,

Start spreadin' the news

Håller på att rodda ihop för en vecka i Sverige. Ska bli riktigt skönt eftersom vi kört stenhårt sen i juni. Ser riktigt fram emot att få snabbrenovera och göra sig av med den lägenhet vi fortfarande har kvar. Ser fram emot att få fira min födelsedag i Stockholm. Och ser fram emot att gå på kajtpub och träffa med Stockholmskajtarna. Kom dit vettja! Tidpunkten är den 6 september från 18.30, platsen är inte bestämd men kika in på Kitenation då och då och håll ögonen öppna.

Dock lite orolig för temperaturen. Jag har nog lyckats bli köldallergiker sen jag flyttat hit, men har ändå svårt att gå utan flipflops. Jag förbereder mig på det värsta ...

Andra bloggar om: surfliv, stockholm, kitepub, kajtpub, stockholmskajtarna, köldallerigi

Pling! Igen ...

Tack så mycket Ulrika.

Världens långsammaste service

Flashpoint är surfbaren precis ovanför stranden. De har insett att ingen kommer för den fantastiska maten. Alla kommer för läget och för hänget. Därför har de infört världens sämsta service. Först tar det extremt lång tid att få beställa, sen tar det ännu längre tid att få det man beställt, och till sist får man fel beställning. När det en stund mitt på dagen blev nästan tomt på vattnet, kom Evelin på:

- Det är nog för att alla är på Flashpoint och väntar på att få beställa. Det skulle förmodligen gå snabbare att gå hem, göra en egen macka, ta en siesta och sen gå tillbaka.

Andra bloggar om: el médano, surfliv, restaurang, bar, lunch

Kajtbitchtyper

Det finns såklart olika sorters kitebitchar. Här är några av de vanligaste:

Den överbeskyddande äkta mannen/pojkvännen som förmodligen själv är kajtare. Han är oerhört mån om att sin partner ska lära sig kajta. Därför raderar han bort alla jobbiga moment som att bära och pumpa genom at helt enkelt ta hand om det själv. Sen står han kvar på stranden med korsade armar och hökblick, alltid redo att hugga in - om det behövs.

Den snygga och ointresserade flickvännen till machokillen som precis håller på att lära sig att kajta. Hon vill mest vara på stranden och jobba på brännan, men ganska missnöjd över att behöva släpa och pumpa. När det sedan är dags att launcha brukar hennes kille (som inte har en aning om vad han håller på med) skrika kommandon till henne, vilka hon oftast inte förstår. Oftast är det tur. Till sist brukar kajten slå omkull henne. Så småningom går de tillbaka till bilen - mycket sura.

Den gulliga tanten har en ibland gullig och ibland tysk gubbe. Hon har servat sin gubbe i ett helt liv och fortsätter såklart på stranden. De agerar som ett samspelt gift par och kommunicerar med telepati. Hon har alltid med sig en pick-nickkorg med smörgåsar och kaffe på thermos.

Till sist har vi Monica. Hon dök upp i viken häromdagen och gjorde att Ulrika och Sara helt tappade fokus på hur man balanserar kajten i sweetspot. Istället började de fokusera på hur de skulle få tag i lika många kitebitchar som Monica. Monica har en bräda som det står Monica på undersidan. Dessutom har hon tre till fyra olika kitebitchar. En som launchar och landar, en som kommer med smörgåsar en som fotograferar och en som ropar "Hurra!"

Andra bloggar om: kitesurfing, karaktärer, surfglamour, surfsunk, surfliv, pick-nick, kaffe, telepati, machoman

Kitebitchen - kajtarens bästa vän

Kitebitchen är kajtarens bästa vän. Kitebitchen pumpar din drake och rullar ut linorna. Kitebitchen drar upp våtdräktens dragkedja när den fastnat i ryggen. Kitebitchen hjälper till att launcha och landa draken. Kitebitchen kommer springande när kajtaren tappat och trasslat ihop draken och samtidigt driver mot några elaka och vassa klippor. Sedan hjälper kitebitchen till att trassla ut linorna. Riktigt snälla kitebitches sitter sedan och tittar på dig när du är ute, hurrar när du gör häftiga tricks och kommer med fika när du tar en paus. Kajtbitchen är precis som sjuksköterskan - könsneutral.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, surfglamour, surfvett och etikett, drake, linor

Femte plats i racingen!

Så vaknar man upp i sin egna säng igen. Helgen har varit intensiv från början till slut. Igår körde jag racingen mot 20-någonting snubbar. Först uppvind runt en boj och sedan bränna ner så fort man bara kunde. Alla skulle starta samtidigt, men jag som dum guiri fattade ju inte när vi börjat, så min start blev helt kass och jag såg pallplatschansen gå mig förbi. Först på prisutdelningen när de ropar upp de sex främsta vet jag att jag kom femma. Det är jag nöjd med. Kul var också att hela team Médano fick stå på scenen, alltså var bland de sex främsta. Jag är verkligen glad att jag hängde på på den här tävlingen. Hela gänget har varit himla bra, det har var sjukt kul och stämningen har varit kanon. Helt annorlunda en helvetesveckorna på Fuerte. Jag hoppas att jag kan få ihop ett landslag till speedtouren, så att man kan få tävla på det här sättet istället, ett gäng glada nya och gamla kompisar som är ute och leker och surfar tillsammans. Precis så som det ska vara! Så alla sköna människor som intresserade av att resa lite, tävla lite, surfa lite, festa lite, hänga lite och snacka lite kajt... Hör av er!

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, tävling, resa, tävla, surfa, festa

Radiostyrd kitesurfinglektion

Jag: Fokusera på draken!
Sara: -
Jag: Hitta sweetspot!
Sara: -
Jag: Fram med bommen!
Sara: -
Jag: Fram med bommen, fram med bommen, fram med bommen!
Sara: -
Jag : Fram med bommen, fram med bommen, släpp, släpp bommen!
Sara: -

Andra bloggar om: kitesurfing, surfliv

Kom igen! Fatta! Det finns inget att ta.

Under den lilla stund vi inte hade uppsikt över väskor, var en kanalje framme vid dem. Plockade bilnycklarna och genomsökte bilen. De fanns förstås inget att ta ... som vanligt. Jag fattar inte, vi har den fulaste bilen på Teneriffa, den utstrålar local och att vi definitivt inte lämnar något i bilen, och ändå verkar den ha en magisk attraktionskraft på puckade tjuvar. Så resultat blev bara att vi blev av med hemnycklar, bilnycklar och fick en massa problem att lösa. Tack så jävla mycket!

Andra bloggar om: surfsunk, tjuvar, bilnycklar, hemnycklar, problem

Min nya familj på Gran Canaria

Som Johan så gick det ju löjligt fort att helt plötsligt befinna mig på min första freestyletävling. Helt oförberedd och med löfte om att det var en uppvisning och sedan vågtävling och under mycket tjat gick jag med på att sticka iväg med några timmars notis. Utan att känna fler än Sergio och utan några färhoppningar hoppar jag in i Sergios van och snart är han, hans flickvän, Miguelito och jag på väg till Gran Canaria. Jag har redan insett att jag kommer vara med i en freestyletävling och att jag kommer att tävla med killarna eftersom det inte finns några kajtande tjejer på Gran Canaria. Jag hinner bara skriva in mig innan det kommer ett journalistteam och tar foton på mig och jag ger min första intervju på spanska. Jag sa givetvis bara djupa, väl genomtänkta saker....

Spotten heter Vargas och har en vidrig entré. Man ska stå på något slags stenrös och sedan lofta sig ned i vattnet, över hala stenar och skit. Under dagen ser jag tre personer få ordentligt med spö mot stenarna och de flesta lyckas nog få lite sår här och där. Men ute på vattnet ... CHOHOO! Jag har aldrig kajtat i så konstant vind. Mitt första heat går tillräckligt bra för att ta mig vidare till semin, men väl där hittar jag inget flow, kommer tvåa i mitt heat och går inte vidare ... Jag är inte nöjd med att jag tappade koncentrationen, men nöjd att jag kom till semin i min sämsta gren. Och mot killarna! På söndag är det courseracing och då ska jag verkligen ge järnet - känner mig grymt laddad!

Jag var ju skeptisk att komma hit men mitt team el Médano har varit superbra. Sergio har ordnat allt bra, hans flickvän har varit jättegullig och Miguelito (som tydligen har kajtat lika länge som jag på hemmaplan utan att jag märkt honom) är så kul och mycket busig. Som grädden på moset kommer David, en kompis-kompis, och möter upp oss för att ta oss till sin lägenhet där vi får varsitt rum och sedan visar han oss Las Palmas. Och vi har kul och jag känner mig så omhändertagen av min tillfälliga familj på Gran Canaria.

Andra bloggar om: surfliv, gran canaria, tävling, kitesurfing, freestyle, las palmas, vargas

Utan Evelin

Evelin är på Gran Canaria och tävlar, samtidigt försöker jag själv ta hand om våra gäster. Igår var det dessutom fredag och vi skulle gå en barrunda. Vi hann komma till Que Pasa där vi hittade siittplats, men så fort jag satte mig ner började det att flimmra för ögonen. Det var lite tuffare än jag tänkt att först undervisa hela dagen på stranden, sen handla, sen laga mat, sen diska och till sist gå ut. Jag gick hem tidigare, sov längre, och nu är jag dessutom sen med frukosten - Evelin! Jag längtar efter dig. Ta med dig så många pokaler du orkar bära och kom hem, snart.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, evelin vastero, fest,

Snabba vändningar

Först ringde en gäst som var tvungen att avboka sin clinic. Egentligen skulle Evelin ha tränat hoppteknik med henne, men helt plötsligt fick hon ledigt. Sen ringde Sergio, som jobbar för Azul, Evelins sponsrande butik. Sen ringde de oavbrutet från Azul och tjatade på att Evelin måste tävla på Gran Canaria idag. När jag till slut kom hem hann jag precis förklara läget, vi hann med 10 sekunders diskussion och sen ringde det igen. Evelin började direkt att packa och kvart över åtta i morse, superpunktligt för att vara kanariskt, stod Sergio på plats. Nu är de på väg till Vargas på Gran Canaria för tre dagars tävling i freestyle, vågor och course racing.

Andra bloggar om: kitesurfing, evelin vastero, freestyle, surfing, kiteprinsessor, tävling

Riktigt fult tjuvknep del II

Igår visade det sig att Ulrika faktiskt hade bränt sig i nacken häromdagen, så det kanske var av ren omtanke som Sara sa till ... men det är ju inte en lika rolig hypotes, så jag förkastar den rakt av.

Andra bloggar om: surfliv, trams, hypotes, solbränd, omtanke

Fråga kitesurfinginstruktören III

"Anonym sa...

Johan kan du bogga om din uppfinning på chickenloopen.

Du har fått dit nån liten ögla att fästa HP leashen i?

Blogg inlägg önskas"

Känns lite väl pretentiöst att kalla det uppfinning, men jag kan självklart svamla runt kring att fästa leahen. Många kajtar har någon form av infästning alldeles invid chickenloopen. Ofta hänger den fast i en form av utlösningssystem för att skapa ännu mer depower. Det ger en väldigt bra säkerhet eftersom draken förlorar ännu mer kraft om man rycker chickenloopen, det blir alltså ett extra steg efter den första säkerhetsåtgärden - att släppa bommen. Men om man vill träna urkrokat och fäster leachen på detta sätt, blir extra stök varenda gång man tappar kajten, eftersom man har löst ut säkerhetsåtgärd två.

När man kör urkrokat använder man handle pass leach (HP-leach). På min satt från början en dubbelkarbin som kunde spontanöppnas när den inte slöt an helt, vilket ledde till en hel del ofrivilliga kajtförluster. För att lösa detta tog jag en liten bit repsnöre (ca 10 cm) som jag knöt ihop med en vanlig överhandsknop. Sedan fäste jag den runt chickenloopen med en lärkfot. Då satt min dubbelkarbin tajt och jag behövde inte förlora draken i onödan. Nu har jag bytt till en vanlig liten karbin, vilket gör att jag kan sätta den direkt i chickenloopen. Det tycker jag är enklare och bättre.

Andra bloggar om: kajttips, kajt, drake, kite, chicken loop. depower, bom, säkerhet,

Riktigt fult tjuvknep

Under en vecka som närapå har blivit ett tjejcamp, har det börjat komma en ny slags tjuvknep för att få mer instruktörstid. Sara, som till en början hade mig för sig själv, började prata om Ulrika som den där andra kvinnan. Idag fintade hon bort den intet ont anande Ulrika genom att komma helt klar för att köra bodydragging, och säga:

- Oj, Ulrika, det ser ut som du håller på att bränna dig i nacken.

Ulrika lämnar över kajten till mig, springer upp till väskan. Och där står Sara klar för start ...

Fy, Sara, fy! Säger jag.

Andra bloggar om: kitesurfing, surfliv, trams, tjejcamp, finter

På bar gärning

Evelin har en hemlig romans. Hon försöker ständigt förneka detta, men idag tog jag henne på bar gärning. Vi har lånat en film med Ben Wilson av Martin och Evelin har kollat på den ungefär 300 gånger. Igår när jag föreslog att vi skulle lämna tillbaka den, frågade jag samtidigt om det inte skulle bli svårt att skiljas från Ben. Evelin svarade avspänt:

- Nej, lägg av, jag är så jäkla trött på honom.

Idag när jag och Sara kommer hem från stranden, börjar ett lätt hysteriskt fnissande och bortförklarande. Med Ben Wilson surfandes i bakgrunden börjar Evelin:

- Det var bara en slump, verkligen bara en slump ....

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, surfing, kärlek, ben wilson, bar gärning, film

Att vänta på vind

Den ska komma, vilken minut som helst. Att vänta på vind är olidligt, men ändå en utav de viktigaste sysselsättningarna. Jag checkar vindstationen på D'light med femminutersintervaller. Det gör förstås ingen skillnad ... det blåser inte ännu ... men snart ...

Andra bloggar om: surfliv, vind, kitesurfing

Den kitesurfande människan

Det är klurigt att ha apgener. Om det blir problem så vill man ju hålla kvar, men med kajten är det precis tvärtom. Håller man hårt i bommen går allt åt pipan. Istället har den kitesurfande människan två mycket enkla deviser att rätta sig efter:

- Är det tungt och tar emot - ge efter!

samt

- Är det riktigt tungt - ge upp!

Andra bloggar om: kitesurfing, kajttips, bommen, kajt, ge upp

Mina hårda kompisar

När jag rullar in på surfcentret runt fyrasnåret står en av grabbarna där och pekar ilsket på en låtsad klocka (givetvis har han ingen och har säkert aldrig heller haft någon). "Evelin, du kommer jävligt sent idag" säger han uppfodrande. Lite förvånad svarar jag något om att jag jobbat och lite purken svarar han något i stil med att det får väl gå an den här gången, men nu är det dags att jag hoppar i. Killen har sina prioriteringar i rätt ordning får jag säga. Mina prioriteringar också...

Efter mina kassa freestylesession står jag och fräser då Romain aka el chico loco kommer fram och frågar hur det är. Jag fortsätter att svära över hur dåligt det gått och han säger att han vet hur det är och att ibland är han till och med mer pissed off än vad han var innan han gick ut. Hmmm... Det betyder att han alltid är förbannad eller? Jag har alltid gillat Romain. Jag gillar mina kompisar, dom vet vad det handlar om.

Andra bloggar om: surfliv, kompisar, kitesurfing, surfcenter, sen ankomst, klocka

Do you wear shoes in England?

Jag tänkte IKOcertifiera mig i september och valet har stått mellan att göra kursen på Fuerte ventura eller i England. Jag gjorde en liten Pro- och Contralista för att se vad som skulle passa mig bäst. Jag slogs av tanken att man nog måste ha våtdräkt i England och sedan kom jag på att man kanske till och med måste ha skor. Jag mejlade en kompis för att dubbelkolla. "Do you wear shoes in England?" var min fråga. "Yes Evelin, we wear shoes and right now as a matter of fact I wear confortable sneakers." löd svaret. Ibland känns det att man varit borta från civilisationen länge. Jag tycker flipflops är mer konfortabla än vilka sneakers som helst, mina fötter vill vara fria. Jag gör kursen på Fuerte.

Andra bloggar om: surfliv, våtdräkt, skor, flipflops

Greppat surflunken

Först idag, den näst sista dagen, förstod Anders och Bengan hur soft vi har det här i El Médano egentligen. Den sista dagen på campet är alltid resdag, vilket för vår del betyder transfer och en hel del shopping. Grabbarna var sugna på mer kajtande och eftersom de åker först vid 16.00 imorgon gick de och snackade med centret för att se om det gick att ordna något. Vindurfslusken och numer även kajtslusken Marijn tog emot och sa att det nog går att ordna, om de bara kom ner riktigt, riktigt tidigit, vid elvatiden.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, surflunk, camp, tidigt

OBS! Mycket busig.

Idag har jag blivit åthutad av polisen tre gånger. Varför? Jo, jag har kommit på hur rackarns kul det är att glida omkring på min dirthojjpa. Polisen gillar inte min körstil. Jag kan förstå dem. De flesta vägarna här är enkelriktade eller gångvägar. Så det är inte så mycket att göra, det är kul att busköra. Det roligaset var att cykla ifrån polisen genom att svänga in på en enkelriktad gata.

Andra bloggar om: surfliv, poliser, buskörning, cykling, körstil

Eat, Sleep, Teach & Snyta sig

På min T-shirt står det skrivet "Surf, Sun, Sex & Rock'n'roll". Det är ju förstås så livet ter sig till vardags. Men nu när jag bara vägrar att bli ordentligt frisk, är det mer "Eat, Sleep, Teach & Snyta sig". Inte ens solen ville titta fram och den vardagliga surfglamouren känns långt borta.

Andra bloggar om: surfliv, surfsunk, surfglamour, trams, surf, vardag

Surfare och flygvärdinnor

Jag blev sjukt glad på stranden när Putte som var campgäst här för två veckor sedan dök upp. Han träffade nämligen en riktig superpingla här, så det fanns ju ingen anledning för honom att stanna kvar i Stockholm. Putte är inte den förste som träffat någon på sitt Chohoocamp. Det kanske beror på att El Médano är ett blåsigt ställe precis vid flygplatsen. De flesta är således surfare eller flygvärdinnor. Verkar som att dessa grupperna trivs bra ihop...

Men man är ju bara för ivrig ibland...

Det blåste på riktigt ordentligt idag och jag var så där övertaggad att sticka ut när jag gled ner på stranden. Jag har bråttom (och är lite lat) så jag använder centrets tryckluftspump. En av småstrutarnas stopperbollar har försvunnit, så det kräver ändå visst fokus att pumpa. Mitt fokus är noll, jag står och ler och blickar ut över havet *PANG*.Stuten exploderar. Fuck. Hela min värld rasar. Jag lovar att det iallafall känns så. TyskeBjörn kommer förbi och såger att det är inte så farligt, det går att laga. Men han förstår ju inte. Jag ville ju ut, bums... Till slut hyr jag en drake. Men det blir liksom inte riktigt rätt. Jag hoppas att min kajt är reparerad och fixad imorgonbitti...

Fråga kitesurfinginstruktören II

Min första elev, Sara, mailade och behövde tips:

"Just nu kämpar jag med att kunna ta höjd Tips från er välkomnas."

För att ta höjd handlar det egentligen bara om var man riktar brädan. Den måste riktas upp mot vinden och för att det ska bli lättare måste man trycka ner den bakre hälen och kanta brädan. Det blir lättare att få ner kraft i brädan om man skjuter fram höfterna, och för att det ska gå bra måste man tänka på hur man har skotat draken.

Så för att ta det hela i rätt ordning. Börja med att ställa in sweetspot så att draken flyger bra ungefär 15-30 cm ovanför chickenloop. När du sedan kör tänker du på att skjuta fram höfterna men också att vrida upp höfterna över och förbi åkriktningen. Nu har du en bra position för att få ner kraften från draken ner till brädan och samtidigt få rätt riktning på brädan. Fortsätt att åka och pressa ner den bakre hälen kraftigt i vattnet. Du måste tänka på att hitta en balans av fart och riktning. Styr du upp för mycket mot vinden kommer du att tappa all fart.

Skulle du vara lite överpowrad och ha sweetspot längre bort än låt säga 30 cm från chickeloop, kan du prova att släppa den nedre handen och bara köra med en hand. Det gör att du får längre räckvidd i armarna och därför kan balansera draken längre från dig.

Nu är det bara att testa. Lycka till!


Andra bloggar om: kitesurfing, kajttips, drake, kajt, kite, kurs, kitesurfingkurs, camp, träning, kajtcamp, skota, kryssa

Hurra för kärleken!

När jag är på väg ner till stranden för att kolla om det skulle gå att hålla lektion för Anders och Bengan, grabbar ett par mustiga tatuerade armar tag i mig bakifrån och lyfter upp mig. Dessutom hör jag något grymtande på svenska. Jag hinner precis tänka att jag garanterat inte känner en enda tatuerad svensk som kajtar i El Médano, när jag blir nersläppt och ser Putte. Putte åkte hem för en vecka sedan och är redan tillbaka. Den gången var det inte vi och vårt kajtcamp som lockade, utan det var den lilla baskiskan Amaya. När vi lämnade Putte på flyget sa vi att det dröjer väl inte länge tills vi ses igen. Det tog en vecka.

Andra bloggar om: surfliv, kärlek, kajtcamp, el médano

Frisk!

Eftersom det inte går att vara sjuk när man har camp, testade jag att hälla i mig ett par Pink Fish. Det är någon sorts Red Bullsurrogat och nu är jag frisk igen. Hepp!

Sjuk

Just nu är jag tjock i huvudet, tjock i halsen och tjock i näsan. Jag tänker med begränsad förmåga så det är bäst att också ta det lungt med bloggandet ... På återhörande.

Pling!

... och det var plinget från dricksklockan ... Brian, min första icke simkunniga elev, var omåttligt nöjd med sina lektioner. Det gick förstås lite långsammare än för dem som kan simma, eftersom djupt vatten var lite mer skrämmande än vanligt, men vi hann få bra koll på bodydraggingen. Det låter t.o.m som om han planerar att komma och köra fortsättningen med oss i Syfafrika i vinter, han ska bara hem och lära sig simma först. Hurra för Brian! Det är kul att få dricks.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, alternativ karriär, karaktärer, dricks, simma, sydafrika, simkunnig

Omorganisation!

Sitter och har eftermatensnack med våra nya gäster Anders och Bengan. Det är kul att lyssna på hur det är att jobba på riktigt, att gå på möten och omorganisera. Det är t.o.m så inspirerande att vi tänkte omorganisera och införa nya rutiner. Vi visar en powerpoint på detta på morgondagens frukostmöte klockan 09.00 ... Prick!

Andra bloggar om: surfliv, trams, alternativ karriär,

Stylish boardshorts...

... resultatet från vår surfshopping ...

Andra bloggar om: surfliv, mode, kläder

Hej Accenture!

Ni kommer väl ihåg er medarbetare Fiffi? Hon har gått och blivit kajtare och kommer därför inte att komma till jobbet på ett tag. Det gör väl inget? Om ni har några frågor om managementsaker kan ni alltid mejla mig eller Evelin istället.

Soliga hälsningar från Teneriffa, kramar

Johan & Evelin

Andra bloggar om: surfliv, alternativ karriär, trams, accenture, jobb, management

Ser man bara ut som en kajtare ...

Det går undan för Fifi. På tredje dagen kom hon upp och åkte. Därför har vi analyserat orsaker och bakgrund till denna framgångssaga. Hennes vindsurfbakgrund och tidigare kajtförsök kom upp som alternativ. Men efter att ha funderat och spekulerat ytterligare kom jag fram till att det handlade om attityd. Fifi fattade direkt att det viktigaste inom kajtingen är att ha ett par schyssta boardshorts utanpå våtdräkten. Ser man bara ut om en kajtare kommer resten på köpet ...

Andra bloggar om: surfliv, mode, kitesurfing, våtdräkt, boardshorts, kajtare

Surfshopping

Det var helt enkelt inte tillräckligt med vind för att jag och Fifi skulle kunna träna vattenstart. Istället blev det en tur till Santa Cruz och La Laguna. Dagens campaktivitet blev alltså surfshopping och inhandling av grymt stajlish boardshorts. Imorgon kanske vi leker modeblogg igen ...

Andra bloggar om: surfliv, mode, shopping, modeblogg, boardshorts

Vindstilla - En morgon med tjejsnack

Morgonen var helt utan vind och jag skulle ha lektion med Brian. Vi gick till Flashpoint och fikade istället. När Brian får se Katja som serverar på Flashpoint, utbrister han:
- Nog för att jag är bög, men hon var helt otroligt vacker.
Sen börjar han göra profiler på Björn, vår favoritsurtysk. Bara av att ha sett honom öppna centret plockar han ut att Björn är ruskigt förtjust i sig själv och förmodligen är orginalet för strandraggaren. Med Björns fyra barn med fyra olika mammor och ett ständigt posande, har Brian plockat fram Björns mest framträdande karaktärsdrag. Och jag fick en morgon med tjejsnack.

Andra bloggar om: surfliv, el médano, karaktärer, strandraggare, tjejsnack

Yes - vindstilla!

Inatt vaknade jag och kände mig helt flummig och yr. Imorse kollar Johan på mig och säger "Det är nog bäst att du ligger kvar". Jag ligger kvar en stund. Känner efter. Känner mig kass. Ligger kvar en stund till, tänker på tricken jag skulle vilja träna idag. Övertygar mig själv om att jag inte är så risig trots allt. Stapplar bort till telefonen och ringer Johan för att höra vindstatus. Min röst låter lite konstig. Johan berättar att det faktiskt inte blåser, så att jag kan ta det lungt. Det känns otroligt bra, för jag mår verkligen riktigt dåligt. Sedan jag blev besatt av kajting har sådant som skador, sjukdomar eller baksmälla stryka på foten. Oavsett hur risig jag är, så sticker jag ut. Om det blåser finns det inget som kan stoppa mig. Konstigt va'?

Hemmamys

Efter att Popcornmannen åkte hem trodde jag inte att vi skulle äta popcorn mer. Men nu är det dags igen. Evelin har precis poppat en stor skål och från tv:n hörs Martin Vari prata om "me and my friends". Jag smålagar lite kajtar och småbloggar parallelt. Allt känns så där hemtrevligt som det bara kan vara en torsdagkväll i El Médano.

Andra bloggar om: surfliv, popcorn, el médano

Halvlek på Flashpoint

Kajta lite, fika lite, surra lite och kajta lite till. Från dagens halvlek på flashis.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing

Så mycket bättre med hjälp

Mateo från italien har bott här typ fem år och kom hit för kajtingens skull. Det är alltid en fröjd att kolla när han kör, han är så bra. Idag fick jag åka bakom honom och försöka härma honom och sedan gav han mig feedback direkt efter varje försök. Det var verkligen superbra. Jag gjorde alla möjliga misstag, tills det inte fanns några misstag kvar att göra. Hoppas att han vill leka med mig imorgon också. Det funkar mycket bättre än instruktionsvideo.

Nakenchocken

Egentligen är det inte så svårt att lära sig kajta. Det handlar om att lära sig att hålla draken still och att röra den kontrollerat, men man ska kunna göra det utan att tänka. Därför brukar jag efterhand fylla på med olika distraktionsmoment. På Las Tejitas finns det ultimata distraktionsmomentet. Där springer tyska nudister löst. Där joggas det i enbart keps, löpskor och strumpor. Där spelas det strandtennis i bara keps och det stoltseras glatt med stora magar och hängande rumpor. Allt detta klarade Fifi galant. Men när hon fick se dagens höjdare - nakekchocken i form av två feta, kritvita farbröder, som skvätte vatten på varandra - trodde jag ett ögonblick att hon skulle tappa kajten. Hon behöll skärpan, skrattade, och sammanfattade dagen så här:

- Jag tycker nog att de flesta människor ser bättre ut med kläderna på.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, el médano, nudism, nakenchock

Min blåtira

Johan som är så tuff säger att jag inte har någon blåtira. Men det har jag. Kolla själv.

Andra bloggar om: surfliv, skador, blåtira, bevis

Det är relativt II

När vi har gäster och jag klagar över något (byig vind, jobbig admin, sand i öronen eller vad det nu kan vara) så kommer alltid en suck och en kommentar av typen "Du har det bra du". Och visst jag är benägen att hålla med. Jag har det bra, MEN, jag vill ändå hävda att det är relativt. Jag kom just hem från en usel freestylesession, jag har aldrig kajtat så kasst, dessutom lyckades jag på något sätt krascha på bommen så att jag fick en blåtira. Och det känns jobbigt i min lilla värld.

Allt är relativt

Igår hade jag en tung men episk session. Det blåste mellan 34 och 50 knop. Jag nog inte hoppat hälften så högt förut, till och med landningarna satt. Det känns alltid bra att komma vidare ett steg. Efter min revbenskras och inför speedtävlingen har jag ju inte kört någon freestyle alls, så jag har känt mig så otroligt kass och att inget har funkat, så jag behövde gårdagens flow.
När jag kollade på vindprognosen för dagen ser jag att det ligger kring 25 knop och känner att jag blir lite besviken och tycker att det kunde fått vara som igår, med lite tryck...

Andra bloggar om: kitesurfing, surfliv, el médano, freestyle

Word by mouth

Niklas, som åkte hem i fredags, berättade att på vägen hit träffade han en tjej som också skulle iväg och kajta, men med UCPA. Han berättade att han skulle hit. Fiffi berättade att hon hörde talas om oss genom en pratglad kille på busshållplatsen, som skulle till Chohoo och kajta. Honom träffade hon när hon var på väg till Bretagne och UCPAs kajtcamp. Nu är Fiffi hos oss för att fortsätta sin kajtkarriär. Jag tror att det är detta som kallas "Word by mouth".

Andra bloggar om: allmänt, kitesurfing, företagande, el médano, marknadsföring, word by mouth, kajtcamp

Phuuu

Hade tänkt att skriva ett långt inlägg om vilken episk session jag just haft, men nu när jag sitter här inser jag att jag inte orkar. Det är jobbigt att kajta....

Surfvett och etikett

I våra camps ingår också en hel del surfvett och etikett. Mats gillade framförallt vårt motto:

- Vi dricksar inte, vi är surfare.

Om ni nu märker någon skillnad på Mats när han kommer hem, är det inte så att han har gått och blivit snål över sommaren. Han har bara gått och blivit surfare.

Andra bloggar om: surfliv, surfvett & etikett, dricks, surfare, motto

Alternativt liv, alternativ familj

Idag var vinden helt galen. 30 knop och upp till 50 knop i byarna. Jag hade inte pumpat min kajt tillräckligt hårt för vinden så en hård by liksom knäcker kajten och den inverterar, på ett riktigt obra sätt. Jag var precis vid stenarna och måste släppa hela kittet. Det tar mig en halvtimma att få loss linorna som fastnat i stenar under vattnet. Sedan har jag en bom med spagetti. Jag går upp till surfcentret och Klaus som har centret ser hur ledsen jag är, kommer fram klappar mig på kinden och hjälper mig att trassla upp linorna. Snart kommer några till och det går rätt fort och jag kan sticka ut igen.

I förrgår var det Marion, Klaus fru som tog hand om mig. Den gången var jag på väg ner för att kajta och såg finfina vågor, fick bråttom, tittade på havet och drog i stortån så att den öppnade sig och det sprutade blod. Jag linkade ner till Surfcentret och Marion plåstrade om mig så att jag kunde sticka ut och kajta.

Det känns otroligt bra för mig att de är så snälla och gulliga. Alla behöver en familj, hur alternativ man än är.

To the beach, James!

Det var Mats kommentar när han satt sig till rätta i baksätet på vår, numera surflimousine. Det som tidigare var en helt vanlig Seat Surfista har, efter det senaste inbrottsförsöket, helt plötsligt förvandlats till en surflimmo. Det som hänt är att någon har ryckt bort låspluppen på passagerarssidan, så att den dörren inte längre går att öppna. Våra persontransporter sker numer framförallt i baksätet ... glamoröst så det förslår.

Andra bloggar om: surfliv, resor, inbrott, bilar

Film från PKRAn

Och det var ju kul att en av mina wipeouts upp på stranden var värdig...

Om att hedra baksmällan

Det har varit ganska mycket festande det senaste. Men helt respektlöst mot det glada festandet har det ändå kajtats och studsats runt på baksmälledagen. Baksmälledagen är en helgdag och vilodag och ska också repekteras som detta. Idag däremot, firades baksmällan traditionsenligt med hämtpizza, Coca Cola, chips, choklad och en dvd. Nu känns allt bra och jag kan gå och lägga mig med gott samvete.

Andra bloggar om: surfliv, fest, bakfylla, baksmälla, coca cola, pizza, film

Sydafrikanska planer

Det har pratats mycket om Sydafrika på sistone. Sjoukje har lobbat stenhårt på att vi ska komma ner till Langebaan i vinter. Nu pratade vi en hel del med Jens från resetidningen Escape, som berättade hur hett det var med Sydafrika. Vi börjar alltså bli mer och mer övertygade på att vintern ska spenderas i Sydafrika. Det känns helt rätt att åka till sommar och vind varje dag, när vindchansen här i El Médano blir endast 50 %. Vi har förstås en hel del planering att få till, men det känns inte som det gör något att vårt kitecamp flyttar runt efter vind och sommar. Det känns snarare helt rätt, lite åt den gamla surfklassikern "The endless summer".

Andra bloggar om: surfliv, sydafrika, el médano, vind, sommar, vinter

Det blev ju ganska bra trots allt

Dagen kunde inte få en sämre början. I parkeringskulturens vilda västern lyckades vi få parkeringsböter. När Evelin berättade det på stranden, berättade Juan att han fått böter för att vinden dog och han behövde gå in längst ner i viken. Enligt Guardia Civil var det utanför kitezonen. Diane berättade att hon fick böter för att hon lämnade kajten strutarna uppblåsta i bilen. I den spanska poliskultur brukar bötesviljan öka i julklappstider och innan semestern ... Sen blev det riktigt bra. Jens dök upp med hela kamerautrustningen riggad. Jag och Evelin hade först en skön session. Sen kom Putte ner och körde med oss. Det var brutala vågor som slutade rakt ner på stranden, så alla landade i gruset ett antal gånger. Allt blir ju så mycket roligare med en kamera. Det tyckte våra Italienska "kompisar" också. Så fort de såg Jens och kameran, skulle de in i samma linje. Det blev förstås trångt och svårt att få till något när en Italiensk Slingshotkille alltid ville ligga framför. Förhoppningsvis blev något tillräckligt bra för att platsa i Jens tidning Escape.

Andra bloggar om: kitesurfing, kitesurfing fotografering, spanien, poliser, semester, surfliv, böter, foto

Men det händer ju bara inte

Vi har fått parkeringsböter. Så jävla osoft.

Fråga kitesurfinginstruktören

"Hej Johan.

Jag kom av en slump in på din blog när jag googlade på kitesurfning. Efter att ha sett lite filmer där man kitesurfat har jag blivit lite nyfiken på det.

Kan du berätta lite om svårighetsgraden för en nybörjare? Jag har aldrig vindsurfat som man spontant kanske skulle jämföra det med. Däremot har jag seglat andra mindre båtar, så man är inte helt borta på sjön.

Vad är det som krävs i form av talang, teknik och styrka? Och vad kostar utrustningen som behövs?

Kan man lära sig surfa på egen hand eller bör man gå kurser?

MVH Mats"

Hej Mats!

Klart jag kan svara på lite frågor, men vissa frågor är helt omöjliga att svara på. Svårighetsgraden är helt inviduell. Kajten är ju ett slags segel, så någon som har hållit på med en vindsport som segling, vindsurfing eller skärmflygning, har förstås oerhörda fördelar för att förstå hur vinden fungerar och beter sig.

Sen kommer brädkänslan. Någon som har hållit på med någon form av brädsport som surfing, wake, skate eller snowboard har förstås klar fördel för att kunna förstå hur man ska åka på brädan.

Man behöver ingen speciell talang eller styrka. Vissa drakar kräver lite mer armstyrka, men de modeller jag föredrarr har det mesta av draget i kroken på selen. Då kan man använda armarna bara till att styra med och man orkar köra mycket längre. Tekniken övar man upp och beroende på förkunskaper kan man komma upp på brädan på allt från ett par dagars träning till någon vecka.

Utrustningen med en bräda, pris mellan 5 000 och 6 000 kr; en sele, pris mellan 1 000 och 1 500 kr; och en våtdräkt, pris omkring 2 000 kr; en drake, pris mellan 9 000 och 13 000 kr; kostar alltså någonstans mellan 17 000 och 22 500 kr. Tittar du istället på begagnatmarknaden så reducerar du direkt kostnaden till hälften. Men varning för gamla kajtar utan säkerhetssytem.

Klart man kan lära sig surfa på egen hand, men det är oftast en ganska dyr och tradig process. Titt som tätt den resulterar i historier om att bli släpad på land eller traschade kajtar. Vill man lära sig snabbt, säkert och faktiskt - relativt billigt, bör man gå kurs. Eller om man har en dedikerad kompis som kan lära ut. Det absolut bästa sättet är förstås att åka på Chohoocamp.

Andra bloggar om: kitesurfing, kajttips, drake, kajt, kite, kurs, kitesurfingkurs, camp, träning

Manlig hybris

Jens sitter och berättar att han känner sig lite frustrerad. Han har idag, efter tre dagars camp, börjat träna med brädan. Något jag tycker är väldigt raskt marscherat. Men Jens är frustrerad. Han var helt övertygad om att han skulle komma upp och börja köra, bara han fick chansen att prova med brädan. Han tänkte att han väl fått acceptera att traggla igenom alla mina landövningar och allt bodydraggande. Men efter dagens övningar där han börjat träna starter, märkte han att det faktiskt var svårt att lära sig kajta. Jag känner så mycket igen beteendet och attityden. När jag skulle lära mig tyckte jag också att det nog skulle var en baggis. Jag såg filmen och tog med grejor och en kompis till Gärdet. Utan aatt ha en aning om vad jag höll på med och hur mycket det egentligen blåste, lät jag honom släpas efter draken över hela fältet. Det var kanske inte det smartaste jag gjort, men det var ett klart utslag av manlig hybris, typ: "Hur svårt kan det vara egentligen?". Förlåt så här i efterhand Jocke, det var mycket dumt gjort.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, hybris, gärdet, frustration, camp, träning

Tom i huvudet

Tom i huvudet är nog den bästa beskrivningen på mig själv just nu. Men jag verkar inte vara ensam. Mats ligger på soffan och sover, Niklas surfar på sin mobila device, Putte verkar ha avlägsnat sig, och Evelin och Jens sitter och diskuterar viktiga saker vid matbordet. De viktiga sakerna är förstås kitesurfing, kajtar och hur man hanterar kontaktlinser i vattnet. Putte ja! Det visade ju sig vara den sköna Uppsalakajtaren vi delade stuga med på Gotland för två år sen. Sen dess har han lyckats bli Stockholmare och vi båda klippt av de tidigare något längre hårtestarna och båda skaffat samma lättskötta och rundklippta surffrisyr. Det händer egentligen inte så mycket på två år.

Andra bloggar om: surfliv, gotland, slapphet, kontaktlinser, surffrisyr

Den surtyska avundsjukan

Tyskar är ju inte kända för att vara det mest glada och uppsluppna folket i världen, åtminstone inte surtyskarna. Surfcentret som vi samarbetar med drivs av tyskar och en av dem är dessutom surtysk och heter Björn. Surtysken är någon slags verkmästare på centret och bestämmer hur allt ska fungera. Han tycker det är jättebra att vi använder de allra sköraste kajtarna för att då kan man sedan sälja dem till samma pris som de köps in för. Mina elever har råkat haft sönder en hel del drakar och då kommer direkt surtysken där och surar och skapar dålig stämning. Idag berättade han att Werner ville prata med mig efter dagens slut. Jag hoppade direkt på Werner och frågade vad det handlade om. Han berättade att jag tjänade mest av alla instruktörerna, hade sönder flest kajtar och att allt berodde på att jag var för mån om att mina elever hade det bra, att vi blev kompisar, att vi skrattar och har en skön soft stämning under hela dagen. Surtysken ägnar helst sina dagar åt att skrika på sina elever. Då har de tydligen inte sönder några kajtar. Jag tror inte ett skvatt på den metoden, däremot tror jag att det inte bara finns en svensk avundsjuka, det finns också en surtysk. Den handlar om att ingen ska få ha roligt.

Andra bloggar om: surfliv, karaktärer, tyskar, surtyskar, surfcenter, avundsjuka