Ner med respekten

Respekt. Jag avskyr det ordet. Åtminstone när det används i någon slags hederssammanhang som gangstarespekt. Första gången vi stötte på fenomenet var när vi höll på med klättring. Efter ett tag fick vi ett mail från Teneriffas självutnämnda klätterkung, Javier Martin-Carbajal, med titeln "Respect" som berättade vad guiris (vi utlänningar) hade för rättigheter på klipporna, vilka klippor vi inte fick klättra på samt att vi inte hade rätt att skriva eller ens berätta om klättringen på ön. Även Mike har pratat massor om respekt. Om hur det är viktigt att respektera locals och veta sin plats i den lokala hierarkin, så att man kan hålla undan för högre rang.

Med detta i bakhuvudet funderar jag över dagens nära-döden-upplevelse. Jag är nere i vågorna och har euforiskt kul tillsammans med Viktor och El Médanos male model James. Plötsligt dyker Alex upp. Han är en annan local som kajtat här betydligt längre än jag och enligt devisen om respekt, alltså har högre rang än jag. Han åker lite högre upp vind än jag när han plötsligt laddar för ett hopp och skjuter ifrån. Jag inser direkt att han är på väg att landa rakt på mig, överväger möjliga alternativ, tills jag väljer att falla av och klarar mig med ungefär två meter. Enligt gangstamodellens respekt skulle jag kanske bett om ursäkt för att jag var i vägen. Samtidigt ser jag lokale male model James görandes stora grimaser åt en turist som håller på att lära sig och ofrivilligt hamnat utan bräda bland vågorna. En turist som enligt gangstarespekten är längst ner på skalan.

Jag avskyr denna form av respekt. I min värld saknar Alex omdöme och Javier Martin vett. Det förtjänar definitivt inte respekt.

Andra bloggar om: surfliv, kitesurfing, respekt, locals, klättring

Twingly
Intressant