Oavsett var jag än handlar måste osten alltid köpas i skivor. Jag går alltså in i affären, tar en nummerlapp till charken och plockar sen på mig resten av varorna. Sen går jag till charkdisken för att köpa ost, färdighyvlad ost. Här är det alltid kö, oavsett när på dagen jag kommer. I kön står alltså en enorm produktionskapacitet och bara väntar. Samtidigt hjälps tanterna i charken åt, ofta två och två för att det ska gå ännu långsammare, att skära upp 50 gram mortadella, 250 gram gouda och 150 gram salami. Om man istället skulle använda osthyvel och sälja osten i bit, skulle alla kunna använda tiden till något vettigare. Något vettigare som förmodligen skulle leda till ökad BNP och förbättrad välfärd. Osthyveln är i själva verket en tillväxtmotor. Så tänker jag under de 10 min jag får vänta på att köpa 500 g gouda.
Andra bloggar om: samhälle, spanien
lördag 16 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mmm jag älskar den där osten du köper, ska ta mig en ostmacka nu och alla ni som är påväg ner hit jag lovar er att den är en utav höjdpunkterna
Skicka en kommentar